Vad ändrade jag? -labbrapport

Jag valde ju att förbättra min rapport om ljusets reflektion mot en konkav och en konvex spegel. Här kommer punkter om vad jag förändrade:

• På utförande så la jag till mer utförligt om hur jag placerade delarna på modellen. 
• Jag tog bort onödiga saker som jag hade skrivit. 
• På resultatet så beskrev jag mer om vad som hände med ljusstrålarna.
• Jag la till mer fakta.
• På slutsatsen förklarade jag mer, och varför saker och ting hände. 
• Jag la också till vad som händer efter, alltså efter att strålarna möts i mitten. 

Triangelhandeln!

Ljusets reflektion

Jag har ompublicerat labbrapporten om ljusets reflektion. Den gamla rapporten hittar ni Här. 

Noor Namazi, 7b, 19/1-12

Labbkompis: Erika 

Syfte: Vi skulle se hur ljuset reflekterades mot en konkav och en konvex spegel.

Materiel: 

optisk bänk 

optiklampa

spänningskub

lins +10

spalthållare

skärm med fem spalter

bildskärm

muffar 4st

linjal

konvex spegelmodell

konkav spegelmodell

Utförande: Vi skulle bygga ihop en modell där beskrivningen stod på ett papper. Vi satte lampan på nummer 0, linsen på nummer 10 och skärmen på nummer 15. Vi la sedan ett vitt papper på skärmen, och placerade sedan två speglar på pappret, en konkav och en konvex. Sedan satte vi på lampan, och ljuset lystes då direkt mot speglarna.

Resultat: Ljuset reflekterades inte likadant på de två speglarna, på grund av att de har olika form. I den konkava spegeln så reflekterades allt ljus in mot mitten, till en punkt s k brännpunkt eller fokus. När strålarna bryts i mitten fortsätter de i olika riktningar efteråt. I den konvexa spegeln så reflekterades ljuset utåt åt olika håll, och man kan inte se brännpunkten för att den finns bakom spegeln och syns väldigt dåligt.  

En konkav spegel.

En konvex spegel.

Slutsats: Ljuset reflekterades inåt i den konkava spegeln på grund av att formen är inåtbuktad, och det gör att strålarna reflekteras inåt, och bryts ihop i mitten. Strålen i mitten reflekterades inte åt nått håll, och det är för att dess infallsvinkel är 0°, och vi kan då säga att reflektionsvinkeln alltid är lika stor som infallsvinkeln, alltså att reflektionslagen stämmer. Strålarna som sedan möts i mitten fortsätter inte i någon speciell riktning skulle jag tro. Och i den konvexa spegeln så reflekteras strålarna åt olika håll på grund av att spegeln buktar utåt. I och med att de sprids åt olika håll möts dom aldrig, och därför kan vi inte se brännpunkten som vi gör på en konkav spegel. 

Bookcircle; Word finder

I decided to do a domino game with my words from Love Me Blindly´s last part. But I actually changed the game rules a bit, so it would work out with my version of Domino, the one with words instead of dominoes.

bus shelter = busskur 

talented = begåvad 

dumb = stum 

braille = punktskrift 

accepted = accepterade 

rarely = sällan 

pity = synd 

postpone = skjuta upp 

attempt = försök 

applaud = applådera 

bounced = studsade 

nodded = nickade 

pretend = låtsas 

suddenly = plötsligt 

bench = bänk 

pedalled = cyklade 

envelope = kuvert 

5 tips till labbrapporter !

Jag har nu kollat 4-5 olika labbrapporter från både sjuor och åttor för att få inspiration till mina egna labbrapporter. Fem tips till mig själv för mina labbrapporter:

1. Att anteckna under lektionen så att jag kommer ihåg allt bra till labbrapporten.
2. Att ha styckeindelningar i mina texter, för det blev lättare att läsa.
3. Att använda kemiska tecken.
4. Att länka till min labbkompis portfolio och till hennes/honoms labbrapport.
5. Att jag ska skriva till felkällor om de fanns.

Färger

Noor , 7b 9/2-12

Syfte: Vi skulle se vilka färger det finns i ”naturligt” ljus.

Material:  Optisk bänk

                lampa

    elkub

    lins (+10)

    spalthållare

    prismabord

      prisma

    färgfilter (blå och röd)

    muffar (4st)

    förkläde

   

Utförande: Vi byggde modellen enligt beskrivningen. Sedan la vi prismat på prismabordet och vände det på olika sätt ända tills vi såg ljuset träffa något. Vi höll upp ett förkläde så att ljuset skulle träffa det och då man såg ljuset bättre, och sedan så släckte vi lamporna, för att ljuset skulle synas ännu bättre. Ljuset var i flera olika färger, röd, orange, gul, grön, blå, indigo, violett. När vi fått fram ljuset så satte vi färgfilter framför lampan för att se vad som hände då. Vi satte ett blått och ett rött.  

Resultat: 

Här ser man att ljuset som bryts är i flera olika färger. Spektrum. Det är det vanliga vita ljuset som vi hade som är i dessa färger när det bryts. 

Här är en bild från när vi använde ett rött filter framför ljuset. Då blev färgen röd. Jag har tyvärr ingen bild från när vi använde det blåa filtret, men då blev ljuset i blåa nyanser.

Slutsats: Det naturliga ljuset blev till en hel del olika färger, spektrum. När ljuset kom på prismat och bröts så såg vi de olika färgerna för att prismat gjorde så att alla färgerna i det vanliga ljuset blev uppdelat. Alltså ett vanligt vitt ljus är egentligen alla regnbågens färger tillsammans, blandat. När ljuset bröts mot prismat så kunde vi se alla de färgerna som finns i ett vanligt ljus mot förklädet. Och det är för att vitt ljus reflekterar alla färger, så när dom alla färgerna lyser lika starkt ser man det som vitt. När vi satte ett rött färgfilter så bröts den röda färgen mycket mer än de andra färgerna, och därför fick vi ett rött ljus på förklädet. 

Bokpratsshow!

För att komma till mitt, Karolinas och Jasmines radioprogram, klicka på följande
länk--->  :D

Summarizer

Tony went to five different citys near his own hometown, and when he were about to go home from the last one, a girl started to talk to him. The girls name was Julia and she and Tony started to hang out. After their first day together they were girlfriend and boyfriend. Tonys friends firs didn’t believed him when he told them, and especially not when Tony didn’t want them to meet her. But Tony continued to hang out with Julia a lot, and they did different things together. But Julia still doesn’t know that Tony isn’t blind for real.

Dissekering av koöga

Syfte: Vi skulle dissekera ett kalvöga för att se hur de olika delarna i ögat ser ut. 

Material: kalvöga

    sax

       kniv

    pincett

    bricka

Utförande: Vi jobbade två & två och fick ett koöga per grupp. Sen började vi med att skära bort fettet och musklerna som var kvar på ögat. Vi tog bort allt runt ögat, förutom synnerven. Sedan klippte vi sönder senhinnan för att komma till näthinnan. Vi tog ut glaskroppen och linsen och sedan klippte vi runt hornhinnan. Vi pillade ut hornhinnan och irisen från varandra, la över delarna på en annan bricka och rensade den vi använt.

bild från kalvögat innan dissekeringen började

kalvögat rensat

Resultat: Vi fick ut alla delarna ordentligt, och man kunde 

hålla i dom ganska hårt. Dom var alltså inte alls så känsliga som jag trodde. Sedan kunde vi titta på dom, och man såg att delarna var väldigt lika som på bilder. Och innan man skulle ta ut glaskroppen kom en vätska ut.

Slutsats: Delarna såg ut som man hade sätt dom på bilder, och det är för att andra människor dissekerat ögat, och sedan fotat det och målat av det. Ett kalvöga är också väldigt lik ett människoöga, så det var bra för nu vet man ungefär hur ett människoöga ser ut också. 

kalvögats delar

Olika kikare

Ljus genom glas

Syfte: Vi skulle se vad som hände om man la en penna i en bägare med vatten och hur ljus reflekterades mot glasskivor, för att se ljusets brytning.

Material: blyertspenna 

               bägare med vatten 

    optisk bänk

    optiklampa 

         spänningskub 

        lins +10

    spalthållare 

    skärm med en spalt 

    bildskärm 

      muffar, 4st

    glasskiva (halvcirkel & prisma)

     

Utförande: Vi gjorde två olika laborationer. På den första så fyllde vi en bägare med vatten och la sedan in en vanlig blyertspenna. På den andra så byggde vi ihop modellen enligt instruktionerna och vi placerade först en halvcirkelformad glasskiva och sedan en prisma på skärmen. Sedan skulle vi se hur ljuset reflekterades mot glasskivan och vad som hände om man flyttade lite på den.

Resultat: På den första laborationen med pennan som blev pennan större i glaset, som om bägaren var ett förstoringsglas. 

Den andra laborationen så var det så att ljusstrålen träffade glasskivan och den fortsatte genom glaset men när den träffade så ändrade den lite riktning och sedan när den åkte ut ur glaset ändrade den riktning igen då den bröts från normalen. 

Sedan så använde vi en prisma till samma laboration, men när ljusstrålen kom mot prisman så fortsatte den inte igenom och ut på andra sidan, utan det blev en totalreflektion på strålen istället. 

Slutsats: På den första laborationen tror jag man såg pennan större för att ljuset reflekterades mot vattnet och det blev som ett förstoringsglas.

På den andra laborationen så när vi använde glasskivan så bröts ljuset för att det gick från ett mindre optiskt tätt ämne till ett mer optiskt tätt ämne, alltså från luft till glas t.ex och då bröts ljuset och ändrade riktning. Ju större vinkeln var, desto större riktningsändring blev det.

Men när vi använde prisma så blev det en totalreflektion för att ljusets infallsvinkel var så stor att reflektionsvinkeln skulle bli mer än 90°. Därför totalreflekterades ljuset.