Etiketter

fredag 14 december 2012

Aktivt kol


Syfte: Om och hur aktivt kol filtrerar 

Labbkompis: Nanjot Kaur 

Material: Färg, pipett, mätcylinder, H2O, provrör, aktivt kol, filter, tratt, mortel

Utförande: Försök ett: Vi började med att hälla i två droppar färg med en pipett i ett mätcylinder. Sedan hällde vi i 10 ml H2O i samma mätcylinder så de två blandades ihop. När vi gjort det så hällde vi ner 1 ml av blandningen i ett provrör. I det provröret hällde vi sedan ner ”lagom mycket” aktivt kol, dvs skulle det fortfarande vara rätt så mycket men inte alldeles för mycket så att all blandning sögs upp av det aktiva kolet. Efter att vi hällt i aktivt kol i provröret så blandade vi ihop det, och sedan tog vi ett annat provrör, en tratt och ett filter. Vi la tratten i provröret och vek ihop filtret och la det tratten. Sedan så skulle vi se om det aktiva kolet gjorde så att färgen fastnade på det och bara rent vatten rann ner. För att aktivera kolet ännu mer så malde vi det i en mortel.
Försök två: Istället för 1ml blandning så hällde vi i 7ml, och sedan ännu mer aktivt kol. 
Blandningen och det aktiva kolet.

Resultat: Resultat 1: Ingenting rann igenom filtret då vi hade för lite blandning och det gav inget speciellt resultat.
Resultat 2: Denna gången blev det annorlunda. När vi prövade att filtrera detta istället blev resultatet tydligt att det aktiva kolet tog åt sig färgämnena och rent H2O rann igenom filtret och in i provröret. 
Video på utförande samt resultat.

Slutsats: Anledningen till att det aktiva kolet renade vår blandning var för att vi aktiverade kolet. Man kan aktivera kolet på olika sätt, t.ex med hjälp av koldioxid, men vi hällde kolet i en mortel och malde det. Många ämnen fastnar redan på ytan av kol, men om man aktiverar kolet så blir det ännu lättare för ämnen att fastna där. Det är för att kolpartiklarnas yta får små gropar i sig och ämnen fastnar lätt. Så kolet fastna i filtret och karamellfärgen fastnade i kolet. Det ledde då till att endast H2O rann igenom till provröret. I och med att ämnen kan fastna på aktivt kol så kan man använda det aktiva kolet till olika saker, som t.ex vid matförgiftning då de dåliga ämnena fastnar på aktiva kolet i magen.

torsdag 13 december 2012

Kemi frågor

Dessa frågor är de jag hann med på lektionen, men jag gjorde även lite hemma. Fråga 38 och 39 förstod jag ej.

25. Kol, olja och naturgas 
26. 80%
27. För att de inte bara innehåller kol, utan stenkol och brunkol består tills stor del också av kolväten. Brunkol innehåller även mycket vatten. 
28. När stenkol upphettas utan tillgång till luft avger stenkolet tjära och gaser, men kvar blir ett kol som kallas koks. 
29. Koks används vid framställning utav järn och stål och kol används även som bränsle. 
30. Torv är rester av delvist förmultnade växter. Om några miljoner år kan dock torven bli brunkol och sen stenkol. Torv bildas i miljöer där det inte finns syre men det räknas inte som kol. 
31. Torv består av en väldigt stor mängs vatten och det är väldigt dyrt att torka bort allt vatten så därför kommer bara 0,5% av Sveriges energi från detta bränsle. 
35. Av växter och djur som levde för flera, flera år sen i vatten. När växterna och djuren dog så täcktes de av lera i den syrefria miljön vilket ledde till att de inte kunde brytas ner utan omvandlades istället till råolja. 
36. Råolja är en blandning av många olika kolväten. Ungefär 80% av råoljans vikt är kol.
37. Gasol är en blandning av propan och butan och det används t.ex som bränsle i tändare, grillar och campingkök. 
38. ? 
39. ?
40. De största kolväten används till asfalten som våra vägar är av. 
41. När man raffinerar tillverkas bensin, men då man vill ha mer bensin så kan man tillverka det istället. Då använder man de kolväten som har större molekyler och slår sönder de större molekylerna med hjälp av upphettning och kemikalier. Då bildas de kolväten som har 5-10 atomer och de kan då ingå i bensin. Den metoden kalla krackning. 
42. Det har stoppat de försurande och förgiftande utsläppen från bilar. 
43. Koldioxid. 
44. Man kan tillverka plaster, lösningsmedel och färger t.ex. 


lördag 8 december 2012

Robotdagbok PROV

Nu har vi haft vårt praktiska prov. Det var en bana som var uppritad och med en del mått som vi fick skulle vi få våra robotar att köra banan. Till detta använde jag mig av tabellen som jag lagt upp tidigare. Jag fick pröva mig fram tills jag fick exakta resultat och få rotationerna att bli bra. Det krävdes tålamod, men jag tyckte inte provet var jättesvårt, och det kan ju vara för att vi nu i några veckor tränat och blivit duktiga med att köra robotarna och att programmera de. Jag klarade provet och blev nöjd med mitt resultat. Jag tycker även att arbetsområdet var väldigt roligt.


onsdag 5 december 2012

How I use my cell-phone


I'm going to write about how I use my cell-phone. I'm actually not obsessed with it, but I do use it a lot. For example, I send text messages and make phone calls with my own phone a lot. It's an easy way to reach people you want to talk to and it's very effective. I also use my phone camera a lot because I like the quality of the pictures and it's fun capturing moments. Later on I can edit my pictures in different apps and make my pictures look cooler. I use my phone to go on the internet and I download lots of apps with it. I love the games and the apps that are available in App Store. I also use my phone as a calculator and for listening to music. Okay, maybe I'm obsessed with it after all, but it's definitely understandable. You can do so much things with your phone nowadays!

Mattefilm

Jag tyckte min, Sara och Heddas mattefilm blev bra. Det var en film om area överlag och inte någon speciell figur så det blev rätt så mycket vi skulle få med men jag tyckte vi löste det bra då det t.ex på en figur var en rektangel och en triangel ihop så vi räkna ut det och hela figurens area också.

Jag tyckte det var bra kvalité på filmen och vi hade bra klipp. Filmen var enligt mig tydlig och jag tror att om man inte visste om area innan så lärde man sig något av vår film. Jag tyckte speciellt det var bra i början då vi skrev på pappret och det var coolt.

Nästa gång vi ska göra mattefilm ska jag tänka på att välja ett mer bestämt ämne. När vi valde area var det lite för fritt och det var en aning svårt att komma igång. Jag ska tänka på att filma med en rätt så bra kamera (som denna gången) då det blir roligare att titta på sen. Man ska också jobba effektivt på lektionerna så det blir klart i tid.


Tidningsartikel