eligible = lämplig, passande
hoarse = hes
acquainted = bekanta
lavatory = tvättrum, toalett
deliberate = avsiktligt
accost = tilltala
tisdag 30 april 2013
måndag 29 april 2013
Kvinnors situation i Iran
I Iran har kvinnor varit förtryckta länge och de har blivit fråntagna deras rättigheter, inte bara som kvinnor utan även som människor, men lika länge har kvinnorna i Iran kämpat för sina rättigheter, för det mesta utan resultat men i vissa fall även med resultat. Enligt koranen, som är den heliga boken för muslimer, så står det tydligt att kvinnor och män är lika värda och har lika rättigheter. Men ändå är det så att kvinnor blir behandlade mycket sämre än män och har mycket sämre förutsättningar,
Vi börjar med det att kvinnorna i Iran måste täcka stora delar av kroppen med t.ex kappor och andra långa klädnader, och de måste även täcka sitt hår. Detta är inte bara väldigt jobbigt och allmänt dumt, det blir även otroligt varmt på sommaren. Detta är någonting som regimen bestämt och fast än att man riskerar att bli arresterad så är det ändå många kvinnor som har, enligt regimen, allt för tajta kläder och deras sjalar sitter för långt bak på huvudet så mer hår syns i de flesta fall än vad det täcks. Enligt regimen och de andra som styr Iran så står det att man måste göra detta enligt koranen, men detta är ännu ett exempel på de konsekvenser som folk fått ta på grund av de feltolkningar som gjorts av koranen. I koranen står det att man ej ska visa för mycket hud på vissa ställen av kroppen, t.ex att man helst inte ska ha på sig allt för urringade kläder, men det står inte ett ord om att man måste täcka sitt hår eller sin kropp på det sättet.
Kvinnor får dock lov att rösta och vara delaktiga så, och det får även ta körkort och har rätt till utbildning. Kvinnorna får även lämna huset utan sin mans sällskap, som man t.ex inte får göra i Afghanistan då man behöver makens sällskap. Detta är säkert någonting regimen skulle vilja ändra på men jag tror ej kvinnorna i Iran kommer tillåta det för fast än att dom blir nedtryckta av regimen så står ändå kvinnorna på sig och kämpar för sina rättigheter vilket jag tycker är otroligt bra. Kvinnorna behöver dock sin makes accepterande för pass, men kvinnorna får också begära skilsmässa. Dock behöver kvinnorna mycket grundläggande och starka orsaker för skilsmässa medan männen har det betydligt lättare och kan få igenom en skilsmässa mycket lättare än kvinnor. Om en man och kvinna har barn tillsammans och de skiljer sig, är det endast tillåtet för kvinnan att behålla barnet upp till sju år, sedan måste barnet enligt lag lämnas över till mannen, efter att barnet fyllt sju år alltså. Detta har endast vissa undantag, och det är t.ex om mannen inte är kapabel att uppfostra och ta hand om ett barn, t.ex om han är drogmissbrukare eller alkoholist. Det kan också vara så att kvinnan inte kan ta hand om barnet eller inte vill det och då lämnas barnet över till fadern direkt.
När kvinnor blir med barn får man tre månaders betald mammaledighet, och efter det har man rätt att gå ifrån jobbet två halvtimmar om dagen för att amma sitt barn.
Till lite mer vardagliga saker, så är det mycket separat mellan män och kvinnor. Bussar och tåg har skilda platser för män och kvinnor, men det kan i vissa fall, som t.ex tunnelbanan i Tehran vara så att kvinnor får vara på männens avdelningar men inte tvärt om. Även skolor och delar av flygplatser i Iran där man går igenom metalldetektorn t.ex är separat mellan män och kvinnor.
Kvinnor i Iran kan arbeta med allt, alltså finns det nästan inget jobb som endast män kan ha, utan det är, som jag vet det, endast domare (alltså för rättegångar osv) som kvinnor inte kan vara. Men det är mycket svårare för kvinnor att nå långt inom sitt arbete jämfört med män. Och även universitet, där killar inte behöver lika höga poäng som tjejer för att bli antagna. Detta på grund av att det inte var lika många killar som valde att plugga vidare på universitet som tjejer så därför gjorde man det lättare för killarna, vilket jag tycket är orättvist då tjejerna inte ska behöva jobba hårdare än killarna för att komma in bara för att killarna är latare och så ska deras intagningspoäng vara lägre.
Det finns många vanliga saker som kvinnor inte får göra, t.ex vara närvarande vid olika sportevenemang som t.ex fotbollsmatcher eller hoppa bungy jump osv. Detta tycker jag är väldigt mesigt och dumt och jag har ingen aning om anledningen bakom detta. Men som sagt är ju Iran ett land styrt av en diktator så därför är detta ett till exempel på hur orättvist det är för kvinnorna. Jag tror att deras sätt att tänka fortfarande är lika back som för 500 år sen, att de tänker att det kvinnorna ska göra är att vara i köket. Dessa trångsynta och inkompetenta människor har inte märkt att vi lever på 2000-talet och att samhället har utvecklats, till skillnad från deras få hjärnceller.
Men i och med att Iran är ett diktatoriskt land så finns det mycket både kvinnor och män inte får göra, t.ex säga sina åsikter och ingen har yttrandefrihet. Det är även så att också män är begränsade från att ha på sig det dom vill, de kan t.ex inte ha på sig shorts eller korta byxor och småsaker som det. Så Iran är ju ett orättvist land för hela befolkningen, inte bara kvinnorna, men jag tror det är kvinnorna som drabbas mest.
Jämförelse - kvinnor i Iran och kvinnor i Sverige
Att jämföra kvinnornas situation i Iran med kvinnornas situation i Sverige kan bli rätt så enkelt, de är helt enkelt varandras motsatser. Till skillnad från Iran har kvinnorna i Sverige rätt att säga sina åsikter, rätt att klä sig hur dom vill och de har mycket större förutsättningar än kvinnor i Iran. Grejen med Iran är att för kvinnor har man nästan redan innan ritat en bild, en bild på hur det ska vara för kvinnorna gällande utbildning, jobb och deras liv i största allmänhet. I denna bild finns det ingen framgång, det finns inget som är simpelt. Ja, kvinnor kan gärna fortsätta utbilda sig, nå högre inom sitt jobb och få ett framgångsrikt liv själva, men för det måste man jobba oerhört hårt, det är nästan omöjligt. Det är så det är ritat på bilden. Men så är det inte i Sverige, kvinnorna kan komma minst lika långt som män och det är lika vanligt med framgångsrika och utbildade kvinnor som män. Och andra aktiviteter och vardagliga saker, allt är på samma nivå som männen för kvinnorna i Sverige, det finns alltså ingen linje som klart och tydligt visar vart skillnaden mellan män och kvinnor står, så som det finns i Iran. Men att det är så orättvist i Iran, det tror jag beror helt och hållet på att landet är diktatoriskt. För befolkningen tänker ju inte så, man vet i Iran hur det är i andra länder, hur det är i västvärlden och att det inte är någon skillnad nästan mellan män och kvinnor, detta vet man och jag tror att nästan hela Irans befolkning också tänker så, i alla fall de yngre generationerna. Problemet är ju de som styr landet, och deras åsikter. Men jag tror att om landet blev demokratiskt skulle skillnaden mellan män och kvinnor så småningom minskat (om man fick ett förståndigt parti som styr landet så klart) och befolkningen överlag skulle få deras rättigheter tillbaka. Då tror jag att Iran skulle kunna utvecklas till ett minst lika framgångsrikt och bra land som Sverige, där kvinnor och män står lika och hela samhället är rättvist.
måndag 22 april 2013
Krönika -Lika värde
Jag kommer ihåg en händelse som min mamma berättade för mig och som stått i tidningen. Det handlade om en läkare som bar slöja. Denna läkare blev, på grund av sin tro, nekad av sin patient då han inte ville att någon med slöja skulle ta hand om honom.
Jag reagerade på denna händelse mycket då det klart visar att mannen inte har någon respekt alls för läkaren, endast på grund av att hon har en annan tro. Vad patienten sa till läkaren fick henne att börja gråta och må otroligt dåligt, allt det bara för att denna man inte kunde acceptera andra människor. Enligt mig ska detta inte tolereras, då det är ett bra exempel på hur vissa behandlar och dömer andra människor bara genom det man ser på utsidan, men inte bryr sig alls om insidan. Om en människa har ett annat ursprung, religion eller tro så spelar detta ingen roll överhuvudtaget då denna person är lika mycket värd som någon annan ändå.
Det är nog det som ligger bakom det här, tror jag, och all rasism över lag. Att man inte kan acceptera andra. Människor som tror att det dom själva gör och det dom själva är, är det bästa sättet att vara. Man kan ej acceptera andra människors tro, andra människors religioner och andra människors beslut. Varför ska en utbildad läkare med hög ambition inte få lov att göra sitt jobb bara för att ”mister racist over there” uppenbarligen har något problem med mänskligheten? Kalla det överdrift, men så är det.
Att påstå att du är mer värd än någon annan är lika mycket fel som att säga att pizza är äckligt. Eller att säga att Michael Jackson var en dålig artist. Det går bara inte, det är fel på alla sätt och vis. Däremot kan folk ha olika åsikter, och det är helt okej. Att säga att du har rätt och någon annan fel, det beror på omständigheterna. Men i ett fall som detta, då det beror på religion t.ex, då är även det fel. Att du tror på en sak, det är också helt okej. Lika okej är det för någon annan att tro på något annat. Men att du ser ner på någon människa på grund av dennes tro, det är fel. Om man har en religion och har den för sig själv, vad är problemet då? Låt folk vara utan att lägga dig i.
Det som sedan hände med läkaren och patienten är rätt så trevligt faktiskt. Sjukhuset sa åt patienten att den muslimska kvinnan var den enda läkaren de erbjöd honom, och tillslut gav han efter fastän att han inte gillade det. Ju fler dagar patienten spenderade med läkaren ju mer insåg han hur fel han hade haft. Att denna läkare, fast än att hennes tro och hennes religion var helt annorlunda jämfört med hans, var en väldigt trevlig kvinna som dessutom var otroligt duktig i det hon gjorde.
Efter det förändrade mannen förhoppningsvis sin syn på invandrare, olika människor överlag, och insåg att det spelar faktiskt ingen roll vart man kommer ifrån, utan det är insidan som räknas.
onsdag 17 april 2013
My PRAO
I worked at Martas café for my PRAO and I worked there for almost two weeks. We were actually supposed to work for two weeks, but since I went to Iran for the Easter holidays I missed two days of my PRAO weeks. I chose to work at Martas Café because I know that they bake everything they sell there. So it isn’t a café where you only sell things that you buy from other places, they actually bake everything, all the cookies, bread and everything else too, wich I thought seemed very interesting!
Anyway, my time at Martas Café was okay. I started at 10:00 am and I worked till 04:00 pm. I think my working times were really good because I didn’t have to get up early in the morning, wich means I could stay up pretty late for almost two weeks. So that was cool, but it still was a bit hard working for six hours.
My tasks at Martas Café weren’t that many actually (I mostly got tired from standing up doing nothing) so I got a bit bored and didn’t know what to do. But the things I did do were different, sometimes I took the customers orders, sometimes I helped baking and other times I washed the dishes. I also served, went shopping and helped making sandwiches. I guess I did do many things after all, but not that many a day wich is why I got bored.
I think that the best thing with working at Martas Café was the fact that I got so many cookies to eat. They always told me to eat things and every once in a while they told me to take a break. Usually I thought, what am I taking a break from, since I mostly walked around doing nothing, but still, it was really nice and I happily chose the biggest cinnamon roll that I could find. I often took the warm ones coming right from the oven.
What I loved about Martas Café was the fact that it was placed in the big library we have in Lund. So every day after work, I went to the library and worked with different things I had missed while I was in Iran, and I found a new studying place that I think l will spend some time in in the future!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)