Reflektion; franska

a) Jag tycker att jag har förbättrat mig i franska, vilket är väldigt positivt. Det jag kan uttrycka mig om är bl.a vem jag är, vad jag har för fritidsintressen, vilka mina favoritämnen är, berätta om min familj och så vidare. Jag kan även prata om vädret och beskriva andra personer. 

b) Jag kommer fortsätta läsa franska på gymnasiet. 

c) Jag tror det är bra om jag repeterar de vanligaste verben, adjektiven, substantiven osv under sommaren så att jag inte glömmer det helt.

Une interview

Avslutningstal

Äntligen börjar det närma sig. 

Dagen då vi slutar grundskolan.

Dagen då vi lämnar detta stora kapitel av våra liv bakom oss och påbörjar ett nytt. 

Det är en stor händelse, men det är en liten avslutning jämfört med de mycket större som väntar. 

Denna dag kom oerhört snabbt, vilket jag inte var förberedd på. Det känns ju som om det var igår vi slogs ihop till en ny klass i 7an. Då vi spelade brännboll på fotbollsplanen. Nya ansikten, nya namn, nya klasskamrater och vi formade tillsammans den klass som skulle bli framtida 9B. 

Från min tid med er här, men även mina tidigare 7 år, har jag fått många lärdomar, erfarenheter och även kompisar för livet. Jag kan inte säga att jag hade velat gå en enda dag till i grundskolan, men jag måste nog medge att jag kommer sakna allt som har varit. 

Att det gick så fort får mig att tänka på allt som vi tar för givet och alla stunder som inte kommer tillbaka, och speciellt nu inser jag hur mycket man ska uppskatta allting. Livet är en resa och det gäller att njuta av varenda stund så mycket som det går för man vet aldrig vad som väntar runt hörnet. 

Den framtid som nu väntar oss är en tid med nya prövningar, utmaningar, minnen och fler lärdomar. Allt kommer inte att vara en dans på rosor. Vi kommer möta många motgångar, vi kommer snubbla på vägen, men vi kommer inte ge upp. Som Nelson Mandela en gång sa: ”The greatest glory in living lies not in never falling, but in rising everytime we fall.”

I slutändan kommer allt arbete löna sig, bara vi inte ger upp. 

Jag vill även ta detta tillfälle och passa på att tacka alla de lärare som vi haft, framförallt Monica och Gert. Förutom er roll som lärare har ni även bidragit med mycket inspiration och motivation och alltid försökt driva oss till att bli bättre.

Så ja, äntligen börjar det närma sig. 

Dagen då vi står här, redo att avsluta nian.

Dagen då vi splittras och går skilda vägar. 

Allt vi har kämpat för, alla inlämningar vi skrivit och alla prov vi pluggat till har lett oss till denna dag; dagen där vi stolta kan säga: Vi klarade det!

PMI Matte ÅK9

Plus: Jag tycker att mattelektionerna i nian varit effektiva och jag har själv arbetat hårt och tycker att jag har förbättrats. Jag tycker det är positivt att vi är indelade i grupper så att alla kan arbeta på sin egen nivå. Jag tror även att det leder till att eleverna får mer hjälp av läraren, om alla är på ungefär samma nivå. Det var bra att vi under terminen kunde bedömas på andra tillfällen än bara nationella proven, till exempel genom prov och andra läxor. Till nationella proven kände jag att jag kunde behärska flera moment och jag kände igen uppgifterna, alltså tycker jag tempot vi haft i vår grupp har varit bra.

Minus: Ibland tycker jag att lektionerna kan bli stökiga och det är svårt att få arbetsro, framförallt när vi har vikarie. Oftast får man inget gjort på de lektionerna vilket är negativt. 

Intressant: Jag tycker själv att min egen koncentrationsförmåga och effektivitet har förbättras mycket under nian jämfört med åttan, vilket har lett till att mina prestationer förbättrats. 

De fyra grundkomponenterna

Bild 1

Bild 2

Bild 4

Bild 3

Genetik

A = Chansen för att ungen är vit är 50%

B = Då mamman från början var vit, innebär det att båda hennes anlag är v. Pappans anlag kan dock vara både Sv och SS. Oberoende om pappans anlag är Sv eller SS så kommer barnet ha minst ett vitt anlag, från mamman, men i och med att detta är recessivt blir barnet svart. (Barnet kunde dock fått pappans vita anlag, men detta var ej fallet för i så fall hade barnet blivit vitt -vv). Om detta barnet sedan får barn med en annan kanin med anlagen Sv eller SS finns det 75% respektive 50% chans att barnet bär på ett vitt anlag. Om detta barnet med ett vitt anlag sedan får barn med en annan kanin som är Sv så finns det 25% chans att barnet får båda de vita anlagen från föräldrarna och därmed blir vitt.

C = 1. a) Aa  b) Aa  c) aa
       2. 50%

D =
a) Ja
b) Nej det behöver hon inte
c) Ja
d) Ja
e) Ja
f) Ja
g) Nej

Neutralisation

Syfte: 

Syftet med laborationen var att neutralisera HCl med NaOH. 

Material:

• Byrett 
• Stativ
• 2 bägare 
• Tratt 
• HCl -lösning
• NaOH -lösning
• BTB -lösning
• Peleusboll 
• Filterpapper 
• Penna 
• Anteckningsblock 
• Kristallbägare 

Utförande: 

Vi började med att montera fast vår byrett på stativet. Därefter hällde vi i NaOH genom tratten in i byretten och nollställde det. Efter det mätte vi, med hjälp av peleusbollen, upp HCl, exakt 10 ml, i en bägare. Vi satte vår bägare med HCl i på ett filterpapper och satte detta på stativet. Innan vi började droppa i NaOH med hjälp av byretten så hällde vi i ca 6 droppar BTB. Då blev lösningen gul. Därefter började vi droppa i NaOH i bägaren och vi skakade med jämna mellanrum om bägaren så att lösningarna blandades med varandra. Vi gjorde detta ända tills lösningens färg slog om till grönt. Vi hällde därefter lösningen i en kristallbägare som vi la på en fönsterkarm. 

Bild när vi monterat fast delarna och ska börja experimentet

Bild tagen från Nanjot

PS: på bilden är det en ekolv för Nanjot använde ekolv men vi använde oss av en bägare 

Resultat: 

HCl (ml)	NaOH (ml)
10	22,8

För att neutralisera 10 ml HCl behövdes det 22,8 ml NaOH. 

Slutsats: 

Av resultatet kan vi se att NaOH är ungefär dubbelt så starkt som HCl. Den neutrala lösning som bildats var saltvatten. Efter att vi sedan låtit lösningen stå på fönsterkarmen i en vecka fanns endast NaCl kvar, det är för att all H2O avdunstat. 

Reaktionen är följande: 

NaOH + HCl => NaCl + H2O

Det kan förklaras genom följande: 

Na+ + OH- + H+ + Cl- => NaCl + H2O

Som vi kan se kompletterar jonerna varandra beroende på om de har negativ eller positiv laddning vilket gör att de tillsammans blir helt neutrala, alltså en positiv jon blir neutral med en negativ jon och tvärtom. 

Om man skulle ändra på denna undersökning kunde man använt sig av H2SO4 istället, vilket är en starkare syra än HCl. Då hade det krävts mer NaOH för att göra det neutralt. 

Reaktionen skulle då bli följande: 

H2SO4 + NaOH => Na2SO4 + H2O

H2SO4 + 2NaOH => Na2SO4 + H2O

H2SO4 + 2NaOH => Na2SO4 + 2H2O 

Jordarter

Jordarter 

Syfte: 

Ta reda på hur olika jordarter påverkar nedbrytningshastigheten. 

Material: 

• Lerjord 
• Sand 
• Grus
• Plastburkar 
• Kniv
• Skärbräda 
• Våg
• Äpple 
• Krukplastgrej

Utförande: 

Jag arbetade med Calle. Vi började med att välja ut de jordarter vi skulle använda oss av, vilket blev lerjord, sand och grus. Sedan tog vi tre små plastburkar som vi fyllde de olika jordarterna med, en sort i varje burk. När vi sedan kom tillbaka vägde vi jordarterna för att viktmässigt ha lika mycket av varje. Därefter hällde vi jordarterna i vars en krukplastgrejen och tog en bit äpple som vi skar i tre delar. Vi vägde delarna för att få exakt samma mängd äpple (vilket var 1,5 g). Dessa la vi in i vars en krukplastgrej tillsammans med jordarterna och la de sedan på fönsterkarmen för att de skulle få solljus. Vi gav inte våra jordarter H2O under de 7 dagar som jordarterna med äppelbitarna stod i fönsterkarmen, och vi hade inget lock på så att de skulle kunna få syre. 

Resultat: 

Snabbast nedbrytningshastighet i ordning (från snabbast till långsammast):

1. Grus
2. Sand
3. Lerjord 

Detta är en tabell som visar äpplets vikt innan undersökningen genomfördes, efter undersökningen genomfördes och vikten efter undersökningen genomförts i procent, beroende på vilken jordart de var i. 

Vikt (g)	Grus	Sand	Lera
Före	1,5	1,5	1,5
Efter	0,2	0,3	1,0
Efter i %	ca 13%	20 %	ca 67%

Vi kan se att efter en vecka är det 13% kvar av äpplet i grus, 20% kvar i sand och 67% kvar i lera. 

Slutsats: 

Nedbrytare är organismer som utvinner energi genom cellandning vilket innebär att nedbrytare behöver O2 och C6H12O6. Leran som vi använde var väldigt kompakt jämfört med sanden och gruset och detta bidrar till att jorden blir syrefattig. Vårt grus var inte alls lika kompakt och detta ledde till att gruset är syrerikt, vilket är en anledning till varför grus hade en högre nedbrytningshastighet än sand och lera. Lera var även mer kompakt än sanden. Näringen får de från organiska ämnen, som äpplet. 

Nedbrytare utvinner som sagt energi genom cellandning, och inte fotosyntes, och detta är för att nedbrytare inte har klorofyll. När vi tog våra olika jordarter och mätte bland annat fuktvärdet var detta lika för samtliga jordarter. Efter en vecka, när vi tog ut äppelbitarna, kunde vi känna att den bit som varit i lerjorden fortfarande var fuktig, och leran var fortfarande fuktig. Detta kan ha lett till att nedbrytarna trivdes sämre i denna miljö. 

Vi hade både abiotiska samt biotiska faktorer i vår undersökning. Abiotiska faktorer är icke levande faktorer. De abiotiska faktorer i vår undersökning var jordens pH-värde, syre, temperatur och solljus. Biotiska faktorer är levande faktorer, till exempel nedbrytare. Både abiotiska och biotiska faktorer har en inverkan på ett ekosystem. 

11 frågor om växthuseffekten

1. Under 1800-talet (1824)

2. En svensk som år 1892 visade koldioxidens roll för växthuseffekten, och förutspådde att ökad andel koldioxid i vår atmosfär (genom till exempel förbränning av kol) skulle förstärka växthuseffekten och öka temperaturen på Jorden.

3. Det är kallare för Venus har för mycket växthusgaser och enligt teorin som flera forskare har leder detta då till ökad temperatur (så som Svante sa). 

4. Det är varmare för Mars har för lite växthusgaser. 

5. Som jag skrivit beror temperaturskillnaden på mängden växthusgaser som varje planet har. 

6. De upptäckte att man, genom att undersöka isen, kunde följa klimatets och atmosfärens utveckling under 400 000 år. 

7. Den har stigit ca 0,7°C.

8. Ca 2-6°C.

9. Koldioxid, metangas, ozon och vattenånga. 

10. Djur som kossor släpper ut stora mängder metangas på grund av deras fodersmältning och detta bidrar till ökad växthuseffekt. Köttet ska även fraktas långa sträckor och det leder till bland annat koldioxidutsläpp.
11. Kyoto-avtalet är ett avtal flera länder skrivit under där man ska minska en viss mängd utsläpp under en viss tid. 

Tongue twisters

Claudio Monteverdi

Claudio Monteverdi

Claudio Monteverdi var en italiensk tonsättare som föddes år 1567, sent in på renässansen, och dog år 1643, tidig barock. Vilken epok som Monteverdis musik tillhör har människor olika uppfattning om. En del säger att hans musik tillhör renässansen och andra säger att den tillhör barocken, och så finns det de som tycker att musiken tillhör båda. Jag håller med de sistnämnda, att hans musik tillhör både renässansen och barocken. 

Claudio Monteverdi föddes i Cremona och fick troligtvis sin musikutbildning av körledaren i stadens katedral.

Monteverdi var intresserad av musik vid tidig ålder. Han publicerade sina första verk, Sacrae cantiunculae, redan vid 15 års åldern och började därefter att söka anställning. År 1590 blev han anställd hos hertigen av Mantua och där utvecklades han mycket. Han påverkades av musiken av de kompositörer som som fanns i Mantua, och han blev färdig med sin tredje, fjärde och femte bok (den femte utkom år 1605). Alla dessa var madrigaler, det vill säga vokalmusik, som var typiskt för renässansen. 

År 1607 tillkom Monteverdis första opera; Orfeo och året därpå operan Arianna. Monteverdis musik hade sakta börjat utvecklas mot den epok som senare skulle kallas barocken. Operan Orfeo har beskrivits som ”ett förbluffande verk för sin tid”. Till skillnad från tidiga operor som saknade variation i tonsättningen och övergripande struktur använde Monteverdi sig av all den kreativitet han hade och gjorde handlingen till operan tilltalande och musikalsikt dramatisk. Han blandade även in körer, duetter, sånger och orkestern. Orkestern bestod av bland annat orglar, violiner, blockflöjter, tromboner och trumpeter, detta något som är mer typiskt för Barocken, då musikinstrumentet fick en betydligt större roll än vad de haft under Renässansen. 

Från år 1613 var han anställd som kapellmästare vid Marcuskyrkan i Venedig, fram till hans död. Där skrev han bland annat sin sjätte, sjunde och åttonde madrigalbok. 

Renässansen

Under renässansen hände mycket. Folk blev väldigt nyfikna, man vågade upptäcka och forska, och man vågade ifrågasätta saker som inte var rätt och försöka förändra. Människan började tro på sig själv. Till exempel upptäcker Colombus Amerika i slutet av 1400-talet, i mitten av 1400-talet tar hundraårskriget mellan England och Frankrike slut och den italienska filosofen Giovanni pico della Mirandola ger ut en text; Tal om människans värdighet. Jag tror detta påverkade Monteverdi och hans musik väldigt mycket. Med tanke på att människor blev nyfikna och vågade mer tror jag det ledde till att även han vågade mer och prövade olika saker som ingen kanske gjort tidigare. Till exempel, uppvisade hans tredje marginalbok ett mer vågat bruk av kromatik, vilket betyder att han använde sig av stigande och fallande halvtonssteg. Monteverdi reste även runt en hel del vid omkring 1600 talet, bland annat till Ungern och Florens, vilket troligtvis bidrog till mer inspiration och vidgade hans perspektiv. 

Orfeo

Orfeo är som sagt en av Monteverdis kända operor (jag har redan beskrivit lite om denna opera ovan). Orfeo är baserad på den grekiske legenden av Orfeus, och berättar historien om sin härkomst till Hades och hans försök att få sin döda fru Eurydike tillbaka till den levande världen.

Orfeos ouvertyr: Det öppnas med en melodi spelad av först trummor och sedan följt av något slags blåsinstrument. Melodin är väldigt lik ”marcherande” melodi, som om de marcherar, och den är i snabb takt. Sedan vid 0:35 slutar blåsinstrumenten spela och endast trummor hörs, ett trumsolo. Sendan börjar samma melodi som från början om igen, fast mycket svagare. Det följs av trumsolot, och samma melodi igen fast denna gång starkare. Jag tycker att det låter som fler blåsinstrument är med denna gång. Från 0:00 till 1:52

Orfeos recitativ: I början spelar en cembalo, och sedan kommer sången in, samtidigt som cembalon spelar i bakgrunden. I början är sången väldigt lugn, som om kvinnan berättar kring början av handlingen och om operans början, sedan vid ungefär 2:38 tar det i lite mer och sången blir lite mer tilltalande på något sätt. Sedan efter det spelas det på stråkinstrument. Från: 2:45 till 3:45

http://www.youtube.com/watch?v=tbODsrBb5ZQ  <---- OPERAN ORFEO 

Odysseus återkomst 

Odysseus återkomst är en helaftonsopera som Monteverdi skrev år 1640. Anledningen till att han skrev denna var på grund av att han fick det i uppdrag, detta på grund av de kommersiella operascenernas uppkomst i Venedig. 

Renässans + barocken vs klassicismen 

Jag har tänkt jämföra renässansen + barocken med klassicismen, som varade från år 1750 till 1820. Under renässansen började man smått utveckla och tillverka ”riktiga” musikinstrument, som till exempel bläckblåsinstrument. Men under klassicismen utvecklades allt mycket mer, till exempel kom pianot och även det som kallas symfoni. Musiken under renässansen (och även mycket under barocken) var polyfonisk. Det innebär att det fanns flera stämmor och melodier samtidigt, men som alla var självständiga. Musiken under klassicismen var å andra sidan homofonisk, det vill säga att det fanns en stämma, melodistämma, som var självständig medan de övriga stämmorna bildade ackord. 

Under renässansen och framförallt barocken kan musiken ses som ett evigt flöde av toner, och melodierna var inte lika balanserade som de var i klassicismen. Under klassicismen började man använda rytm på ett nytt sätt, och nu var rytmen mycket mer flexibel, till exempel förekom förändringar i både taktart och tempo. 

Under klassicismen var terassdynamik inte lika nödvändig som den varit under exempelvis barocken. Terassdynamik är ett av barockens kännetecken och innebar en stegvis förändring tonstyrkan. Men under klassicismen hade man istället börjat använda sig av crescendon och diminuendon. Crescendo innebär att musik blir starkare och starkare och diminuendo innebär motsatsen, att det blir svagare och svagare. På en cembalo, till exempel, finns det ej möjlighet att spela svagare eller starkare, men när pianot kom kunde man göra det vilket då ledde till att terassdynamiken inte var lika nödvändig längre. 

Under klassicismen börjades musik som sonater och symfonier att komponeras i mängder. Både sonater och symfonier hade speciella strukturer som de behövde följa. 

Sonat:

1. Exposition - presentation av musikaliska tema (tema=melodi)
2. Genomföring - olika variationer av teman (för att visa sin skicklighet)
3. Repetition - repetition av tema

Symfoni: 

1. Snabb och livlig sats 
2. Långsam och lugn sats 
3. Dansrelaterad sats 
4. Återigen snabb och livlig sats 

Källor:

http://www.ne.se/lang/claudio-monteverdi#

http://komponera.se/renassansen/

http://komponera.se/barocken/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Claudio_Monteverdi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Renässansen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Madrigal

http://en.wikipedia.org/wiki/L%27Orfeo

http://komponera.se/klassicismen/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Homofoni

http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyfoni

Bok:
Titel: Så blir det musik. Förf. Sixten Nordström. Förlag: Bra Böcker. Tryckt: 1989.

Slöjd utvärdering

Jag har gjort en kofta med tryck och text på baksidan. 

Inspiration: 

Jag vet inte exakt var jag fick min inspiration att göra en kofta ifrån. Det var mest det att jag ville försöka göra något svårt och pröva nya saker. Först hade jag tänkt sy en kofta och sedan ha ett citat på baksidan och måla dit fjärilar. Jag tycker om citat och tyckte att det skulle verka fint att ha det, och anledningen till att jag ville måla dit fjärilar var för att jag tycker fjärilar är väldigt vackra. Men sedan ändrade jag mig. Jag kunde inte komma på något citat som jag skulle vilja sy på på baksidan av min kofta, fast än att jag tänkte länge. Därför tänkte jag att jag kan sy på någon annan text som jag tycker om, och jag valde att skriva ”Nothing was the same” vilket är namnet på min favoritartists album. Men jag ville göra något mer. I och med att jag inte tänkte ha ett citat längre ville jag inte måla fjärilarna heller då det inte riktigt skulle passa in på min text. Jag fick då tipset av Rose att stryka på bilden av Drake (artisten) på baksidan. I och med att ”Nothing was the same” är namnet på hans album tyckte jag det var passande att välja albumets omslagsbild att ha på. 

Tillvägagångssätt:  

Jag började med att leta efter ett passande mönster. Det jag valde var ett mönster av en jogginjacka som jag tyckte såg snygg ut. Sedan valde jag ett ljusgrått elastiskt tyg, dels för att färgen var fin men även för att det skulle passa att skriva text och annat på baksidan. Jag använde mig i princip endast av den elastiska sömmen. 

Jag började mitt arbete med att klippa till mig plagg, med 1 cm sömsmån, efter mönstret som jag hade. Delarna jag fick var följande: 

• 2 framstycken
• 1 backstycke 
• 2 ärmar 
• 4 kapuschongdelar  
• 2 fickor 
• 1 midjemudd 
• 2 ärmmuddar 
• 2 fickmuddar 

Det första jag gjorde var att sy ihop min kapuschong. Jag tvärnåla och sydde mittbak räta mot räta på två av kapuschongdelarna och gjorde sedan samma sak med de andra två. Vid den kapuschongen som skulle vara yttersts framkanter sydde jag knapphål. Sedan sydde jag de båda kapuschongernas framkanter räta mot räta, och sedan sydde jag en 1,5 cm bred kanal längs framkanten med raksöm. 

Sedan började jag med mina fickor och deras muddar. Jag vek fickmudden på längden och tvärnåla samt sydde den vikta mudden räta mot räta med ficköppningen. Sedan tog jag fickdelen och sydde den räta mot räta med det ena framstycket, en bit upp på det. Jag gjorde sedan likadant med den andra fickan. 

Sedan så gick jag över till ärmarna. Jag sydde den ena ärmen, framärmen, räta mot räta med det ena framstycket och sydde sedan bakärmen räta mot räta med bakstycket. Sedan gjorde jag samma sak med den andra ärmen. Därefter sydde jag fram- och bakstyckets sid- och ärmsömmar räta mot räta, på båda mina ärmar. 

Därefter gick jag över till midjemudden. Jag tvärnåla och sydde midjemuddens kortsidor räta mot räta och vek sedan midjemudden på längden. Jag tvärnåla och sydde den vikta midjemudden räta mot räta med nederkanten, och gjorde sedan exakt samma sak med ärmmudden och ärmens nederkant. 

Efter det tog jag en dragkedja vars längd passade min koftas längd och nålade först på den räta mot räta längs mitt fram, och sydde sedan fast den, dock med en annan pressar fot, en blixtlåspressarfot. 

Sedan tog jag min kapuschong, tvärnåla och sydde kapuschongen räta mot räta mot koftans halsringning. Jag tog ett band som jag satte fast en knappnål på och trädde den i kapuschongen. Jag fäste mitt blixtlås genom att vika in och ner sömsmånen och blixtlåset och sydde fast det. 

Efter att jag gjort allt det var jag klar med själva koftan och gick därefter över till broderingsmaskinen. Jag knappade in de bokstäver jag ville ha insytt på koftan och var beredd på att stoppa maskinen om något gick snett. Ibland blev det fallet, och då var det så att man fick fixa till problemet och sedan fortsätta. 

När detta var klart och jag klippt bort överflödig tråd tog jag min bild på Drake som jag bett Jonas skriva ut och prövade att först stryka på den på en provbit, och strök därefter på ett annat exemplar av bilden på min kofta. Man skulle stryka noggrant och under en rätt så lång tid. När detta var klart, och bilden svalnat en stund, tog jag ett bakplåtspapper på bilden och strök ännu en gång, denna gången under en kortare period. Bilden fäste sig fint på baksidan av min kofta. 

Mina åsikter: 

Jag blev nöjd med koftan och tycker att detta var en rätt så bra utmaning för mig, då jag använde mig av tekniker och metoder som jag inte använt mig av tidigare. Det ledde även till att jag lärde mig en hel del nya saker, till exempel att sy på dragkedja, sy knapphål och att använda broderinsmaskinen. 

Jag har försökt jobba så självständigt som jag kunnat och försökt tänka själv innan jag frågat om hjälp. När jag använde broderingsmaskinen var detta speciellt svårt då det inte fanns någon beskrivning på hur man skulle använda den på samma sätt som det fanns en beskrivning på hur man skulle sy koftan vilket gjorde den aningen mer komplicerad att använda, men endast när man skulle starta den och ställa in den då jag annars i princip bara skulle se på när den sydde in mina bokstäver. 

Sammanfattningsvis tycker jag det varit väldigt roligt och lärorikt att arbeta med min kofta. 

Energi & miljö PM

Energi & miljö PM 

En köttfri onsdag!

Inledning: 

Visste du att köttindustrin står för ungefär 15% av världens utsläpp av växthusgaser? För många spelar dessa siffror kanske inte någon större roll, men det gör de för vår jord. Växthusgaserna i vår atmosfär ökar i snabb takt och följderna märks tydligt av. För att vi ska kunna förhindra den förstärkta växthuseffekten till att förstärkas ännu mer måste var och en av oss börja göra en förändring, och det snabbt! 

Att inleda en vegetarisk dag tror jag kan bli ett roligt samt effektivt sätt att minska ens egna bidrag till växthuseffekten på, och kött är även negativt för människans hälsa. Jag ska påverka min egen familj och två andra familjer (sammanlagt 12 personer). Mitt mål är att kunna inleda en vegetarisk dag i veckan, en köttfri onsdag, i varje hushåll.

Bakgrund: 

Kött har människor ätit under väldigt lång tid, men inte i de mängder som vi äter idag. Enligt jordbruksverket har den svenska köttkonsumtionen ökat med drygt 40 procent från år 1990 till 2012. Svenskarna äter i genomsnitt 50-55 kg rent kött per person och år och som tidigare nämnt är kött inte bara dåligt för miljön, utan även för människans hälsa. Att äta mer vegetariskt kan bland annat minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och även vissa former av cancer. 

Svenskars köttkonsumtion genom åren i siffror (ben och rester inkluderat). 

Tabell från jordbruksverket. (http://www.jordbruksverket.se)

Olika sorters kött påverkar miljön olika mycket. Nötkött är det kött som påverkar miljön värst. Enligt livsmedelsverket orsakar nötkött 23-39 kg växthusgaser per kg kött. Lammkött orsakar 13-22 kg växthusgaser per kg kött, griskött 5-8 kg växthusgaser per kg kött och kycklingkött orsakar 2-3 kg växthusgaser per kg kött (alla siffror gäller för kött utan ben). 

”-Att välja nötkött istället för till exempel morötter ger 50 gånger mer utsläpp.” (www.svt.se)

Anledningen till att nötkött orsakar mycket växthusgaser beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas som kommer ut när korna bajsar och pruttar. Metangas är en gas som enligt naturvårdsverket och SVT är cirka 20-25 gånger värre för klimatet än samma mängd koldioxid. Kossor kräver även cirka 20 gånger så mycket foder som det kött som produceras, vilket är tre gånger så mycket som för en gris, och detta leder således till att de bajsar mer och mer metangas kommer ut. 

Djuren behöver även betesmark och vatten, speciellt kossorna, som behöver stora ytor betesmark. Denna mark skulle man kunna använda till annat, till exempel odling. Det kan dock vara så att marken är näringsfattig, men då skulle man istället kunna ha etanolodlingar eller annat som inte kräver lika mycket näring. Man skulle även kunna plantera träd istället, som binder koldioxid, och som då skulle minska koldioxidhalten i luften, vilket skulle minska andelen växthusgaser. 

Till proteinfodret för grisar, kycklingar och kor används soja. Enligt livsmedelsverket odlas det sex gånger så mycket soja nu som det gjorde för 20 år sedan. Det händer att man hugger ner träd för att odla soja, vilket påverkar miljön negativt då det finns mindre träd som binder koldioxiden i luften och detta bidrar således till den ökade växthuseffekten.

Konsekvenserna av den ökade växthuseffekt är många och väldigt negativa. Naturkatastrofer som orkaner och översvämningar kommer inträffa allt oftare. Det förändrade klimatet kan även leda till fler konflikter och krig mellan människor och länder när odlingsbar mark och rent vatten minskar. Flera djurarter kommer även utrotas på grund av det förändrade klimatet, till exempel isbjörnarna. 

Metod: 

För att kunna påverka den målgrupp jag valt till att äta vegetariskt måste jag använda mig av olika metoder och strategier. Jag tror att den viktigaste punkten är att informera om köttindustrins konsekvenser och köttkonsumtionens påverkan på vår jord. Som Nelson Mandela en gång sa: ”Education is the most powerful weapon which you can use to change the world”. Därför kommer jag berätta om det jag skrivit i min bakgrundsfakta, för att verkligen förmedla min poäng och informera om huvudanledningen bakom min tanke till att inleda en vegetarisk dag.  

Jag har även valt att göra en kokbok. Om det inte redan finns färdiga recept och min målgrupp själv måste söka och hitta recept på olika vegetariska rätter varje onsdag tror jag att det lätt kan bli så att man struntar i det efter ett tag. Men att göra en kokbok leder till både valmöjligheter och ökad bekvämlighet. I kokboken kommer det finnas recept på flera olika rätter, detta för att alla ska kunna hitta minst en rätt som de tycker om. Jag kommer även ha med bilder på rätterna för att göra kokboken mer spännande och intressant. 

Sedan har jag också en eventuell metod, som jag endast kommer att utföra om jag känner att jag kommer hinna. Denna går ut på att jag ska bygga en modell av den förstärkta växthuseffekten i allmänhet. Anledningen till detta är att jag ska visa med ännu ett exempel vad konsekvenser av bland annat köttkonsumtion kan leda till, för att kunna påverka min målgrupp ännu mer. 

Källor: 

Jordbruksverket:

http://www.jordbruksverket.se/download/18.39da9f0113cb389bda880001123/Ra+2013_2.pdf

http://www.jordbruksverket.se/pressochmedia/nyheter/nyheter2013/varkottkonsumtionharokatmed40procentsedan1990talet.5.39da9f0113cb389bda880001105.html

Jag tycker att jordbruksverkets hemsida är en pålitlig källa framförallt för att det är en statlig expertmyndighet. Sidan har bra struktur och man har möjlighet att kontakta de som arbetar på sidan vilket ökar trovärdigheten. Publiceringsdatum för de två sidorna är 2013-02-08 och 2013-02-11 och vi kan se att båda källor publicerades för inte så länge sedan. 

SVT:

http://www.svt.se/agenda/forskare-at-max-300-gram-kott

http://www.svt.se/nyheter/sverige/kottindustrin-den-storsta-miljoboven

Jag anser att SVT är en pålitlig källa då den är statlig och politiskt oberoende. SVT är ett väldigt seriöst företag som många följer och om deras fakta skulle visa sig vara felaktig skulle SVT minska i popularitet. De texter jag använde mig av var publicerade 2013-05-12 och 2008-03-12. Den första texten är relativt ny medan den andra var skriven för ett antal år sedan. Detta minskar inte trovärdigheten på källan då det fortfarande är ett problem som existerar och det är fakta som inte ändras med tid. Då källans fakta stämmer överens med mina övriga källor ökar detta trovärdigheten. 

Naturvårdsverket:

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Varlden-blir-varmare/Manniskans-klimatpaverkan/Inte-bara-koldioxid-bakom-uppvarmningen/

Naturvårdsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet och en seriös organisation. Det finns möjlighet att kontakta. Namn för sidansvarig står och även när sidan senast uppdaterades, 2013-12-17, vilket är nyligen. Detta ökar trovärdigheten.

Livsmedelsverket:

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Miljosmarta-matval/Kott--not-lamm-gris-och-kyckling/#klimat

Livsmedelsverket är en statlig myndighet och jag anser därför att källan är trovärdig. Uppdaterings datum finns (2013-11-19). Det finns även möjlighet att kontakta om man undrar över något.

Köttguiden:

http://www.kottguiden.se/kott_miljo.html#kott 

Köttguiden är en trovärdig källa då webbsidan är driven av experter som arbetar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Namn på skribenter och huvudansvariga finns vilket ökar trovärdigheten.  

Gert Alf, SO lärare på Gunnesboskolan

Jag anser att Gert är en trovärdig källa då han är en utbildad SO-lärare och har alltså kunskaper som kom till nytta för mitt arbete. Gert är väldigt ”up-to-date” då han bland annat läser nyheter minst två timmar varje dag så därför oroar jag mig inte över att den fakta jag fick inte stämmer längre. 

När jag jämför källorna med varandra kan jag se att källornas fakta stämmer bra överens med varandra och detta ökar trovärdigheten för samtliga källor. 

SÅHÄR GICK DET
Resultat: 
Jag lyckades påverka min målgrupp, och samtliga familjer har nu en vegetarisk onsdag varje vecka. 

Utvärdering/Slutsats: 
Varför jag lyckades få min målgrupp att göra denna förändring i deras matvanor tror jag, som jag tidigare skrivit, främst beror på den information jag gav. Informationen är som sagt från mitt PM som jag skrivit ovan, och jag berättade bland annat om köttkonsumtionens negativa påverkan på miljön och varför en vegetariskt dag skulle hjälpa. Detta var information som många i min målgrupp inte tänkte på grund av det påverkades alla väldigt mycket. Jag tror att alla i slutändan höll med om att det var värt att låta bli kött en dag i veckan, fastän att vissa var tuffare att övertala än andra.   

Även faktumet att jag gjorde en kokbok hjälpte till att påverka min målgrupp. Kokboken var omtyckt av alla och variationen av rätterna ökade dess popularitet. Som jag hade hoppats på lyckades alla hitta minst en favorit, och den populäraste rätten var den persisk-inspirerade grönsaksbiffen.

När jag frågade de personer jag försökte påverka om varför de redan inte hade en vegetarisk dag i veckan var svaret främst att man hade en uppfattning om att det skulle vara komplicerat att laga och att maten inte skulle bli god. Jag tror detta även är anledningar till att andra människor inte äter vegetariskt. I och med att många inte är vana vid att äta vegetariskt leder detta till att man blir skeptiskt mot denna typ av mat. Det viktigaste man kan göra för att påverka är att motbevisa detta med att laga en simpel samt god vegetariskt rätt. Min kokbok hjälpte alltså att bevisa just detta. 

Det är även viktigt att ha en positiv inställning till maten. Om man är negativt inställd inför någonting är det ofta så att det blir just negativt. Det är alltså viktigt att varje individ i de tre familjer jag påverkade fortsätter ha en positiv syn på vegetarisk mat så att de inte faller tillbaka i den gamla vanan. 

Jag lät bli att göra den tekniska modellen som jag först hade tänkt ha med, främst på grund av den tidspress som fanns. Självklart tror jag att denna modell hade hjälpt mig att förstärka mitt budskap och påverka min målgrupp, men i och med att jag ändå lyckades göra detta spelar det inte så stor roll. Jag tror också att det hade varit roligt att bygga min modell, vilket är något jag kan göra nästa gång vi ska ha en liknande uppgift istället. 

En felkälla kan dock vara att jag valde en målgrupp som inte var ”främmande” för mig, det vill säga känner jag samtliga i min målgrupp relativt väl. Detta kan ha påverkat dem till att förändra deras matvanor lite för min skull också, och inte bara för den fakta jag presenterade till exempel. Dock tror jag ändå att jag skulle lyckas påverka någon mer ”okänd” till en vegetarisk dag, då jag presenterar fakta ur ett icke-personligt perspektiv som är hämtad från trovärdiga källor och använder mig av många olika argument i min text. Kokboken hade också gjort dem enklare att övertala. 

Sammanfattningsvis har det varit väldigt roligt att påverka min omgivning till något positivt. Även fast vi kanske inte är så många måste man alltid börja någonstans, och förhoppningsvis sprids denna trend till fler och fler människor. 

Matteuppgifter

Sammankoppling Oönskad

I boken Oönskad så fördömer man de oönskade. De har inga som helst rättigheter och man tycker helt enkelt att de lever på de önskades bekostnad. De önskade är ”de rätta människorna” och de oönskade borde egentligen inte existera. Man kan helt enkelt se en tydlig klasskillnad i samhället och människorna är uppdelade i ”önskade” och ”oönskade”. 

Man kan tycka att det är hemskt det som händer i boken, att oönskade inte borde behandlas på det viset utan att de faktiskt borde behandlas som människor och ha samma rättigheter som vilken annan människa som helst. Det tycker jag självklart också. Det som händer i Oönskad är fel, människor ska ej behandlas på det viset. Men jag tror att många inte tänker på att det ser ut på liknande vis i flera delar av världen idag också. Jag hade tänkt jämföra de önskade samt oönskade med kastsystemet i Indien. 

Kastsystemet i Indien är ett system som delar upp människor i olika grupper, 4 kast, där varje kast representerar en del av guden Brahman. Dessa kast har olika hög status, och det kast du föds in i påverkar hela ditt liv, bland annat äktenskap, yrke, umgänge och traditioner. Människor i högre kast ”respekteras mer” och anses som anständiga människor medan de människor som är i lägre kast respekteras mindre och blir i många fall diskriminerade på grund av sitt kast. Enligt tron så hamnar man i det kast man förtjänar, det vill säga så har en människa i ett bra kast varit en bra människa i sitt förra liv och tvärtom.

Det är sant att kastsystemet i Indien inte är lika extremt som de oönskades situation, till exempel så har alla människor i Indien lika rättigheter enligt lag (även om detta inte alltid följs så som det borde) och de behandlas inte som slavar, men jag tycker ändå att samhället i boken Oönskad påminner väldigt mycket om kastsystemet. 

I de båda fallen finns det samhällsklasser, människor är uppdelade och man ser en tydlig skillnad mellan klasserna. De önskade ser ner på de oönskade med avsky och skam och de i högre kast i Indien ser sig själva som högfärdiga människor som är mycket bättre än de i lägre kast.

Precis som i kastsystemet då det kast du föds in i påverkar ditt liv, påverkas även ditt liv om du föds som önskad eller oönskad. Ditt liv är alltså alltid begränsat och det finns ingenting som man kan göra åt det. I de båda situationerna får du helt enkelt acceptera ditt ”öde”. 

Självklart så finns det alltid undantag och det är inte så med alla människor. Mrs Sharp till exempel är vänlig mot Anna och behandlar henne som en medmänniska och det finns flera människor i högre kast i Indien som inte behandlar de i lägre kast dåligt. 

Jag tycker det är synd att olika samhällsklasser ska existera. Man blir inte dömd utifrån de handlingar som man gör i sitt liv, utan i till exempel Indien blir man dömd utifrån något man gjorde i sitt förra liv och i Oönskad blir man dömd på grund av sina föräldrars synder, vilket, enligt mig, är väldigt fel.

Källor:

http://www.indien.nu/allt_om_indien/religion/kastsystemet

Jag tycker sidan ser pålitlig ut, den har till exempel bra struktur. Man kan även kontakta personen som skrivit texten, namn och email finns. Både datum och uppdateringsdatum står på sidan. Texten blev senast uppdaterad 2011-04-11, vilket inte är så länge sen och med tanke på att det är fakta om hur kastsystemet fungerar tror jag inte sidan behöver uppdateras mycket då kastsystemet endast fungerar på ett sätt och ändras inte med tiden. 

http://www.ne.se/lang/kastväsen 

Nationalencyklopedin är Sveriges största uppslagsverk som är skrivet och faktagranskat av landets största experter, vilket bevisar att den är väldigt pålitlig. Kommunen betalar pengar så att skolor ska kunna använda sig av NE, vilket de självklart inte skulle gjort om detta var en opålitlig sida. Dessutom står skribentens namn och det står en emailadress som man kan kontakta om man har frågor. 

Creative connector

During a lot of different times in the book, Bill tells us what he and his family think about the Spinks, and mostly why the fact that they are so incredibly rich and famous bothers them so much. Bill and his dad usually say that it’s stupid that someone can possibly make that much money from kicking a ball into a net, for example, and how silly it is that Benny is all well known and popular just because of his father.

I wanted to connect this with the real world, and I wanted to connect Bill and his father's thoughts with my own thoughts and opinions, because I agree with them. In our world, there are some people, a lot of them actually, who make crazy amount of money from things like singing, acting or playing basketball and football and so on. Just like Bill and his family, I think that's really stupid and to be honest, to me, it's kind of chocking. I’m not saying that they don’t work hard or that they don’t deserve money, because they do. A singer like Rihanna is pretty much always in the studio making music and a player like LeBron James is always on the basketball court playing and practicing. These people spend a lot of their time on their jobs, and they deserve a good salary, but do they deserve THAT much? Because that’s where I disagree. People like LeBron and Rihanna make millions of dollars every year, while some people can not even get enough food and water for their families.

In my opinion, that’s one thing that’s really messed up in our world. It’s a shame that some people make, what’s a fortune to others, in less than a day. And I don't know how we could possibly change that. People love to be entertained, and we spend a lot of money on buying tickets to different concerts, games and so on, which makes it a possibility for people just like LeBron and Rihanna to make that kind of money. 

I don't know, but maybe we should put our "needs" aside for one second, take a look around the world and just try to figure out where the money is really needed. Then we can start make a change. 

Kolets kretslopp

Svar på frågor: 

1. Växternas fotosyntes (växterna tar upp koldioxid vatten och solenergi och omvandlar sedan det till druvsocker och syre)
2. Kol, olja och naturgas 
3. Människor behöver energi för att bland annat värma deras hus och transporter. För detta förbränner vi fossila bränslen. När man förbränner de fossila bränslena så bildas väldigt mycket koldioxid. Det bildas mer koldioxid som sprids ut i luften än vad växterna kan ta upp och därför ökar halten koldioxid i atmosfären. (vi tar ut kol från långa krestloppet och bidrar/får det att delta till/i det korta)
4. Ja, växter som alger använder sig av fotosyntesen i vatten också. 
5. I berggrunden och i fossila bränslen 
6. Torv finns i jorden och har bildats av växtdelar och djudelar som bara delvis förmultnat, och finns i syrefattig miljö.
7. I atmosfären 
8. 3 miljarder ton 
9. 6 miljarder ton
10. 1. vi har för få landlevande växter för att ta hand om all koldioxid som frigörs i atmosfären. 2. sedan dessutom så sågar vi ner landlevande växter så då blir det ännu mindre

Växthuseffekten

Det måste finnas en naturlig växthuseffekt för att liv på jorden ska kunna existera, annars skulle temperaturen vara alldeles för kall. Det är atomsfären och växthuseffekten som är förutsättningar för livet på jorden. 

Växthuseffekten: När solstrålar tar sig förbi atmosfären och in mot jorden så reflekteras de mesta av solstrålarna tillbaka ut i rymden. Men växthusgaser befinner sig som ett lock runt jorden och hindrar solstrålarna från att reflekteras bort så snabbt. Växthusgaserna hindrar på så sätt solstrålarna från att försvinna ut i rymden direkt och kontinenter, hav och luft värms upp. 

Men på senare tid har växthuseffekten ökat vilket i sin tur har lett till att jordens temperatur ökat. Växthusgaserna har ökat tjockleken på locket vilket har lett till att mer värmestrålning reflekterar tillbaka till jordytan, mer än vad som egentligen behövs, och jorden har blivit varmare.

Att klimatet på jorden förändras är inget nytt. Det har skett naturligt ända sedan jorden bildades och växter och djur har hunnit anpassa sig till förändringarna. Nu är det dock så att det är vi människor som förändrar klimatet, det är inget naturligt, och det förändras i snabb takt, åt en riktning.

Anledningen till att växthusgaserna ökat är enligt forskarna till stor del på grund av människans förbränning av fossila bränslen, främst den koldioxid bildas när man förbränner olja, kol och naturgas. Atmosfärens koldioxidhalt har ökat med 30% enda sedan industrialiseringen för ungefär 200 år sedan. 

Diagrammet visar växthusgaserna som tillförs atmosfären genom mänsklig verksamhet och deras andel av växthuseffekten. (Diagram från gleerupslms.se) 

Som vi kan se på bilden så är koldioxidutsläpp en mycket stor andel av växthusgaserna. Att minska dessa är inte helt lätt, då ungefär 80% av världens energianvändning kommer från fossila bränslen. Till exempel används fossila bränslen för att värma våra hus (kan värmas upp med fossila bränslen eller med el som producerats av fossila bränslen), driva våra bilar (bensinen eller diesel görs av olja som bildar koldioxid i motorn) och för att producera elström (el som produceras kommer mycket från kraftvärk som drivs av fossila bränslen). Allt detta bidrar till klimatförändringen. 

Även faktumet att stora delar skog huggs ner runt om i världen bidrar till klimatförändringen, speciellt regnskogar. Träd och växter tar åt sig koldioxid och ger ifrån sig syre, men när dessa huggs ner är det mer koldioxid som finns ute i luften. Skogar huggs ofta ner för att ge plats åt odlingar, men marken i regnskogar är väldigt fattig på näring vilket leder till att det går dålig för odlingarna. Man hugger då ned mer skog och det kan även leda till ökenspridning då jorden förstörs torkas ut och blåser bort eller sköljs bort av regnet.  

Köttkonsumtion spelar också en roll i det hela. Regnskog huggs ner för att ge plats åt djuruppfödning och djur som till exempel kossor behöver stora mängder betesmark och vatten som egentligen kunde användas till något annat. Kossors pruttande leder till metangasutsläpp i naturen som även det bidrar till växthuseffekten. Sedan så ska kött även fraktas långa sträckor, och även där finns det utsläpp. 

Som sagt så bidrar även vägtrafik och fabriker till växthuseffekten. Många använder sig av bilar istället för att transportera sig på mer miljövänliga sätt, som till exempel cykel eller att man åker kollektivt. Fabriker och industrier bidrar till växthuseffekten genom bland annat all utsläpp som de har. 

Det finns många konsekvenser av global uppvärmning. Till exempel så kommer oväder som orkaner att öka i styrka och inträffa allt oftare. Den ökade temperaturen kommer leda till att isar och glaciärer smälter och havets yta kommer då att stiga, vilket kommer leda till översvämningar på flera ställen på vår jord. Till exempel kommer Bangladesh vara en farozon och människor kommer ej kunna bo på lågt liggande länder nära havet. 

Om temperaturen ökar finns det även risk för ökad öken i till exempel sydeuropa och även i Afrika. Det skulle leda till att miljontals människors sätt att leva hotades och man skulle inte kunna bo kvar på flera platser. 

Om isarna i till exempel nordpolen smälter (vilket de kommer göra om temperaturen fortsätter att öka på detta sätt) så kommer vattnet rinna ner och då kan vattnet bland annat rinna ner i Golfströmmen och därmed göra denna ström kall. Det kommer leda till att temperaturen i norden kommer att minskas och flera ställen kommer bli svåra att bo på.

Om klimatförändringarna fortsätter som de gör, vad ska hända med vår jord då? Vad kommer hända med människorna? Röda korset uppskattar att det idag finns runt 25 miljoner människor som är på flykt på grund av klimatförändringarna. Utrotningshotade djur kommer att bli fler, som till exempel isbjörnarna som redan är utrotningshotade idag. 

Det förändrade klimatet kan även leda till fler konflikter och krig mellan människor och länder när odlingsbar mark och rent vatten minskar. 

Källor:

Gleerupslms Geografibok s.65 och 66

Nationalencyklopedin Ramp Höjdare: Miljö och klimat 
http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=61#PhotoSwipe1391868682558