De fyra grundkomponenterna

Bild 1

Bild 2

Bild 4

Bild 3

Genetik

A = Chansen för att ungen är vit är 50%

B = Då mamman från början var vit, innebär det att båda hennes anlag är v. Pappans anlag kan dock vara både Sv och SS. Oberoende om pappans anlag är Sv eller SS så kommer barnet ha minst ett vitt anlag, från mamman, men i och med att detta är recessivt blir barnet svart. (Barnet kunde dock fått pappans vita anlag, men detta var ej fallet för i så fall hade barnet blivit vitt -vv). Om detta barnet sedan får barn med en annan kanin med anlagen Sv eller SS finns det 75% respektive 50% chans att barnet bär på ett vitt anlag. Om detta barnet med ett vitt anlag sedan får barn med en annan kanin som är Sv så finns det 25% chans att barnet får båda de vita anlagen från föräldrarna och därmed blir vitt.

C = 1. a) Aa  b) Aa  c) aa
       2. 50%

D =
a) Ja
b) Nej det behöver hon inte
c) Ja
d) Ja
e) Ja
f) Ja
g) Nej

Neutralisation

Syfte: 

Syftet med laborationen var att neutralisera HCl med NaOH. 

Material:

• Byrett 
• Stativ
• 2 bägare 
• Tratt 
• HCl -lösning
• NaOH -lösning
• BTB -lösning
• Peleusboll 
• Filterpapper 
• Penna 
• Anteckningsblock 
• Kristallbägare 

Utförande: 

Vi började med att montera fast vår byrett på stativet. Därefter hällde vi i NaOH genom tratten in i byretten och nollställde det. Efter det mätte vi, med hjälp av peleusbollen, upp HCl, exakt 10 ml, i en bägare. Vi satte vår bägare med HCl i på ett filterpapper och satte detta på stativet. Innan vi började droppa i NaOH med hjälp av byretten så hällde vi i ca 6 droppar BTB. Då blev lösningen gul. Därefter började vi droppa i NaOH i bägaren och vi skakade med jämna mellanrum om bägaren så att lösningarna blandades med varandra. Vi gjorde detta ända tills lösningens färg slog om till grönt. Vi hällde därefter lösningen i en kristallbägare som vi la på en fönsterkarm. 

Bild när vi monterat fast delarna och ska börja experimentet

Bild tagen från Nanjot

PS: på bilden är det en ekolv för Nanjot använde ekolv men vi använde oss av en bägare 

Resultat: 

HCl (ml)	NaOH (ml)
10	22,8

För att neutralisera 10 ml HCl behövdes det 22,8 ml NaOH. 

Slutsats: 

Av resultatet kan vi se att NaOH är ungefär dubbelt så starkt som HCl. Den neutrala lösning som bildats var saltvatten. Efter att vi sedan låtit lösningen stå på fönsterkarmen i en vecka fanns endast NaCl kvar, det är för att all H2O avdunstat. 

Reaktionen är följande: 

NaOH + HCl => NaCl + H2O

Det kan förklaras genom följande: 

Na+ + OH- + H+ + Cl- => NaCl + H2O

Som vi kan se kompletterar jonerna varandra beroende på om de har negativ eller positiv laddning vilket gör att de tillsammans blir helt neutrala, alltså en positiv jon blir neutral med en negativ jon och tvärtom. 

Om man skulle ändra på denna undersökning kunde man använt sig av H2SO4 istället, vilket är en starkare syra än HCl. Då hade det krävts mer NaOH för att göra det neutralt. 

Reaktionen skulle då bli följande: 

H2SO4 + NaOH => Na2SO4 + H2O

H2SO4 + 2NaOH => Na2SO4 + H2O

H2SO4 + 2NaOH => Na2SO4 + 2H2O 

Jordarter

Jordarter 

Syfte: 

Ta reda på hur olika jordarter påverkar nedbrytningshastigheten. 

Material: 

• Lerjord 
• Sand 
• Grus
• Plastburkar 
• Kniv
• Skärbräda 
• Våg
• Äpple 
• Krukplastgrej

Utförande: 

Jag arbetade med Calle. Vi började med att välja ut de jordarter vi skulle använda oss av, vilket blev lerjord, sand och grus. Sedan tog vi tre små plastburkar som vi fyllde de olika jordarterna med, en sort i varje burk. När vi sedan kom tillbaka vägde vi jordarterna för att viktmässigt ha lika mycket av varje. Därefter hällde vi jordarterna i vars en krukplastgrejen och tog en bit äpple som vi skar i tre delar. Vi vägde delarna för att få exakt samma mängd äpple (vilket var 1,5 g). Dessa la vi in i vars en krukplastgrej tillsammans med jordarterna och la de sedan på fönsterkarmen för att de skulle få solljus. Vi gav inte våra jordarter H2O under de 7 dagar som jordarterna med äppelbitarna stod i fönsterkarmen, och vi hade inget lock på så att de skulle kunna få syre. 

Resultat: 

Snabbast nedbrytningshastighet i ordning (från snabbast till långsammast):

1. Grus
2. Sand
3. Lerjord 

Detta är en tabell som visar äpplets vikt innan undersökningen genomfördes, efter undersökningen genomfördes och vikten efter undersökningen genomförts i procent, beroende på vilken jordart de var i. 

Vikt (g)	Grus	Sand	Lera
Före	1,5	1,5	1,5
Efter	0,2	0,3	1,0
Efter i %	ca 13%	20 %	ca 67%

Vi kan se att efter en vecka är det 13% kvar av äpplet i grus, 20% kvar i sand och 67% kvar i lera. 

Slutsats: 

Nedbrytare är organismer som utvinner energi genom cellandning vilket innebär att nedbrytare behöver O2 och C6H12O6. Leran som vi använde var väldigt kompakt jämfört med sanden och gruset och detta bidrar till att jorden blir syrefattig. Vårt grus var inte alls lika kompakt och detta ledde till att gruset är syrerikt, vilket är en anledning till varför grus hade en högre nedbrytningshastighet än sand och lera. Lera var även mer kompakt än sanden. Näringen får de från organiska ämnen, som äpplet. 

Nedbrytare utvinner som sagt energi genom cellandning, och inte fotosyntes, och detta är för att nedbrytare inte har klorofyll. När vi tog våra olika jordarter och mätte bland annat fuktvärdet var detta lika för samtliga jordarter. Efter en vecka, när vi tog ut äppelbitarna, kunde vi känna att den bit som varit i lerjorden fortfarande var fuktig, och leran var fortfarande fuktig. Detta kan ha lett till att nedbrytarna trivdes sämre i denna miljö. 

Vi hade både abiotiska samt biotiska faktorer i vår undersökning. Abiotiska faktorer är icke levande faktorer. De abiotiska faktorer i vår undersökning var jordens pH-värde, syre, temperatur och solljus. Biotiska faktorer är levande faktorer, till exempel nedbrytare. Både abiotiska och biotiska faktorer har en inverkan på ett ekosystem. 

11 frågor om växthuseffekten

1. Under 1800-talet (1824)

2. En svensk som år 1892 visade koldioxidens roll för växthuseffekten, och förutspådde att ökad andel koldioxid i vår atmosfär (genom till exempel förbränning av kol) skulle förstärka växthuseffekten och öka temperaturen på Jorden.

3. Det är kallare för Venus har för mycket växthusgaser och enligt teorin som flera forskare har leder detta då till ökad temperatur (så som Svante sa). 

4. Det är varmare för Mars har för lite växthusgaser. 

5. Som jag skrivit beror temperaturskillnaden på mängden växthusgaser som varje planet har. 

6. De upptäckte att man, genom att undersöka isen, kunde följa klimatets och atmosfärens utveckling under 400 000 år. 

7. Den har stigit ca 0,7°C.

8. Ca 2-6°C.

9. Koldioxid, metangas, ozon och vattenånga. 

10. Djur som kossor släpper ut stora mängder metangas på grund av deras fodersmältning och detta bidrar till ökad växthuseffekt. Köttet ska även fraktas långa sträckor och det leder till bland annat koldioxidutsläpp.
11. Kyoto-avtalet är ett avtal flera länder skrivit under där man ska minska en viss mängd utsläpp under en viss tid. 

Energi & miljö PM

Energi & miljö PM 

En köttfri onsdag!

Inledning: 

Visste du att köttindustrin står för ungefär 15% av världens utsläpp av växthusgaser? För många spelar dessa siffror kanske inte någon större roll, men det gör de för vår jord. Växthusgaserna i vår atmosfär ökar i snabb takt och följderna märks tydligt av. För att vi ska kunna förhindra den förstärkta växthuseffekten till att förstärkas ännu mer måste var och en av oss börja göra en förändring, och det snabbt! 

Att inleda en vegetarisk dag tror jag kan bli ett roligt samt effektivt sätt att minska ens egna bidrag till växthuseffekten på, och kött är även negativt för människans hälsa. Jag ska påverka min egen familj och två andra familjer (sammanlagt 12 personer). Mitt mål är att kunna inleda en vegetarisk dag i veckan, en köttfri onsdag, i varje hushåll.

Bakgrund: 

Kött har människor ätit under väldigt lång tid, men inte i de mängder som vi äter idag. Enligt jordbruksverket har den svenska köttkonsumtionen ökat med drygt 40 procent från år 1990 till 2012. Svenskarna äter i genomsnitt 50-55 kg rent kött per person och år och som tidigare nämnt är kött inte bara dåligt för miljön, utan även för människans hälsa. Att äta mer vegetariskt kan bland annat minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och även vissa former av cancer. 

Svenskars köttkonsumtion genom åren i siffror (ben och rester inkluderat). 

Tabell från jordbruksverket. (http://www.jordbruksverket.se)

Olika sorters kött påverkar miljön olika mycket. Nötkött är det kött som påverkar miljön värst. Enligt livsmedelsverket orsakar nötkött 23-39 kg växthusgaser per kg kött. Lammkött orsakar 13-22 kg växthusgaser per kg kött, griskött 5-8 kg växthusgaser per kg kött och kycklingkött orsakar 2-3 kg växthusgaser per kg kött (alla siffror gäller för kött utan ben). 

”-Att välja nötkött istället för till exempel morötter ger 50 gånger mer utsläpp.” (www.svt.se)

Anledningen till att nötkött orsakar mycket växthusgaser beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas som kommer ut när korna bajsar och pruttar. Metangas är en gas som enligt naturvårdsverket och SVT är cirka 20-25 gånger värre för klimatet än samma mängd koldioxid. Kossor kräver även cirka 20 gånger så mycket foder som det kött som produceras, vilket är tre gånger så mycket som för en gris, och detta leder således till att de bajsar mer och mer metangas kommer ut. 

Djuren behöver även betesmark och vatten, speciellt kossorna, som behöver stora ytor betesmark. Denna mark skulle man kunna använda till annat, till exempel odling. Det kan dock vara så att marken är näringsfattig, men då skulle man istället kunna ha etanolodlingar eller annat som inte kräver lika mycket näring. Man skulle även kunna plantera träd istället, som binder koldioxid, och som då skulle minska koldioxidhalten i luften, vilket skulle minska andelen växthusgaser. 

Till proteinfodret för grisar, kycklingar och kor används soja. Enligt livsmedelsverket odlas det sex gånger så mycket soja nu som det gjorde för 20 år sedan. Det händer att man hugger ner träd för att odla soja, vilket påverkar miljön negativt då det finns mindre träd som binder koldioxiden i luften och detta bidrar således till den ökade växthuseffekten.

Konsekvenserna av den ökade växthuseffekt är många och väldigt negativa. Naturkatastrofer som orkaner och översvämningar kommer inträffa allt oftare. Det förändrade klimatet kan även leda till fler konflikter och krig mellan människor och länder när odlingsbar mark och rent vatten minskar. Flera djurarter kommer även utrotas på grund av det förändrade klimatet, till exempel isbjörnarna. 

Metod: 

För att kunna påverka den målgrupp jag valt till att äta vegetariskt måste jag använda mig av olika metoder och strategier. Jag tror att den viktigaste punkten är att informera om köttindustrins konsekvenser och köttkonsumtionens påverkan på vår jord. Som Nelson Mandela en gång sa: ”Education is the most powerful weapon which you can use to change the world”. Därför kommer jag berätta om det jag skrivit i min bakgrundsfakta, för att verkligen förmedla min poäng och informera om huvudanledningen bakom min tanke till att inleda en vegetarisk dag.  

Jag har även valt att göra en kokbok. Om det inte redan finns färdiga recept och min målgrupp själv måste söka och hitta recept på olika vegetariska rätter varje onsdag tror jag att det lätt kan bli så att man struntar i det efter ett tag. Men att göra en kokbok leder till både valmöjligheter och ökad bekvämlighet. I kokboken kommer det finnas recept på flera olika rätter, detta för att alla ska kunna hitta minst en rätt som de tycker om. Jag kommer även ha med bilder på rätterna för att göra kokboken mer spännande och intressant. 

Sedan har jag också en eventuell metod, som jag endast kommer att utföra om jag känner att jag kommer hinna. Denna går ut på att jag ska bygga en modell av den förstärkta växthuseffekten i allmänhet. Anledningen till detta är att jag ska visa med ännu ett exempel vad konsekvenser av bland annat köttkonsumtion kan leda till, för att kunna påverka min målgrupp ännu mer. 

Källor: 

Jordbruksverket:

http://www.jordbruksverket.se/download/18.39da9f0113cb389bda880001123/Ra+2013_2.pdf

http://www.jordbruksverket.se/pressochmedia/nyheter/nyheter2013/varkottkonsumtionharokatmed40procentsedan1990talet.5.39da9f0113cb389bda880001105.html

Jag tycker att jordbruksverkets hemsida är en pålitlig källa framförallt för att det är en statlig expertmyndighet. Sidan har bra struktur och man har möjlighet att kontakta de som arbetar på sidan vilket ökar trovärdigheten. Publiceringsdatum för de två sidorna är 2013-02-08 och 2013-02-11 och vi kan se att båda källor publicerades för inte så länge sedan. 

SVT:

http://www.svt.se/agenda/forskare-at-max-300-gram-kott

http://www.svt.se/nyheter/sverige/kottindustrin-den-storsta-miljoboven

Jag anser att SVT är en pålitlig källa då den är statlig och politiskt oberoende. SVT är ett väldigt seriöst företag som många följer och om deras fakta skulle visa sig vara felaktig skulle SVT minska i popularitet. De texter jag använde mig av var publicerade 2013-05-12 och 2008-03-12. Den första texten är relativt ny medan den andra var skriven för ett antal år sedan. Detta minskar inte trovärdigheten på källan då det fortfarande är ett problem som existerar och det är fakta som inte ändras med tid. Då källans fakta stämmer överens med mina övriga källor ökar detta trovärdigheten. 

Naturvårdsverket:

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Varlden-blir-varmare/Manniskans-klimatpaverkan/Inte-bara-koldioxid-bakom-uppvarmningen/

Naturvårdsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet och en seriös organisation. Det finns möjlighet att kontakta. Namn för sidansvarig står och även när sidan senast uppdaterades, 2013-12-17, vilket är nyligen. Detta ökar trovärdigheten.

Livsmedelsverket:

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Miljosmarta-matval/Kott--not-lamm-gris-och-kyckling/#klimat

Livsmedelsverket är en statlig myndighet och jag anser därför att källan är trovärdig. Uppdaterings datum finns (2013-11-19). Det finns även möjlighet att kontakta om man undrar över något.

Köttguiden:

http://www.kottguiden.se/kott_miljo.html#kott 

Köttguiden är en trovärdig källa då webbsidan är driven av experter som arbetar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Namn på skribenter och huvudansvariga finns vilket ökar trovärdigheten.  

Gert Alf, SO lärare på Gunnesboskolan

Jag anser att Gert är en trovärdig källa då han är en utbildad SO-lärare och har alltså kunskaper som kom till nytta för mitt arbete. Gert är väldigt ”up-to-date” då han bland annat läser nyheter minst två timmar varje dag så därför oroar jag mig inte över att den fakta jag fick inte stämmer längre. 

När jag jämför källorna med varandra kan jag se att källornas fakta stämmer bra överens med varandra och detta ökar trovärdigheten för samtliga källor. 

SÅHÄR GICK DET
Resultat: 
Jag lyckades påverka min målgrupp, och samtliga familjer har nu en vegetarisk onsdag varje vecka. 

Utvärdering/Slutsats: 
Varför jag lyckades få min målgrupp att göra denna förändring i deras matvanor tror jag, som jag tidigare skrivit, främst beror på den information jag gav. Informationen är som sagt från mitt PM som jag skrivit ovan, och jag berättade bland annat om köttkonsumtionens negativa påverkan på miljön och varför en vegetariskt dag skulle hjälpa. Detta var information som många i min målgrupp inte tänkte på grund av det påverkades alla väldigt mycket. Jag tror att alla i slutändan höll med om att det var värt att låta bli kött en dag i veckan, fastän att vissa var tuffare att övertala än andra.   

Även faktumet att jag gjorde en kokbok hjälpte till att påverka min målgrupp. Kokboken var omtyckt av alla och variationen av rätterna ökade dess popularitet. Som jag hade hoppats på lyckades alla hitta minst en favorit, och den populäraste rätten var den persisk-inspirerade grönsaksbiffen.

När jag frågade de personer jag försökte påverka om varför de redan inte hade en vegetarisk dag i veckan var svaret främst att man hade en uppfattning om att det skulle vara komplicerat att laga och att maten inte skulle bli god. Jag tror detta även är anledningar till att andra människor inte äter vegetariskt. I och med att många inte är vana vid att äta vegetariskt leder detta till att man blir skeptiskt mot denna typ av mat. Det viktigaste man kan göra för att påverka är att motbevisa detta med att laga en simpel samt god vegetariskt rätt. Min kokbok hjälpte alltså att bevisa just detta. 

Det är även viktigt att ha en positiv inställning till maten. Om man är negativt inställd inför någonting är det ofta så att det blir just negativt. Det är alltså viktigt att varje individ i de tre familjer jag påverkade fortsätter ha en positiv syn på vegetarisk mat så att de inte faller tillbaka i den gamla vanan. 

Jag lät bli att göra den tekniska modellen som jag först hade tänkt ha med, främst på grund av den tidspress som fanns. Självklart tror jag att denna modell hade hjälpt mig att förstärka mitt budskap och påverka min målgrupp, men i och med att jag ändå lyckades göra detta spelar det inte så stor roll. Jag tror också att det hade varit roligt att bygga min modell, vilket är något jag kan göra nästa gång vi ska ha en liknande uppgift istället. 

En felkälla kan dock vara att jag valde en målgrupp som inte var ”främmande” för mig, det vill säga känner jag samtliga i min målgrupp relativt väl. Detta kan ha påverkat dem till att förändra deras matvanor lite för min skull också, och inte bara för den fakta jag presenterade till exempel. Dock tror jag ändå att jag skulle lyckas påverka någon mer ”okänd” till en vegetarisk dag, då jag presenterar fakta ur ett icke-personligt perspektiv som är hämtad från trovärdiga källor och använder mig av många olika argument i min text. Kokboken hade också gjort dem enklare att övertala. 

Sammanfattningsvis har det varit väldigt roligt att påverka min omgivning till något positivt. Även fast vi kanske inte är så många måste man alltid börja någonstans, och förhoppningsvis sprids denna trend till fler och fler människor. 

Kolets kretslopp

Svar på frågor: 

1. Växternas fotosyntes (växterna tar upp koldioxid vatten och solenergi och omvandlar sedan det till druvsocker och syre)
2. Kol, olja och naturgas 
3. Människor behöver energi för att bland annat värma deras hus och transporter. För detta förbränner vi fossila bränslen. När man förbränner de fossila bränslena så bildas väldigt mycket koldioxid. Det bildas mer koldioxid som sprids ut i luften än vad växterna kan ta upp och därför ökar halten koldioxid i atmosfären. (vi tar ut kol från långa krestloppet och bidrar/får det att delta till/i det korta)
4. Ja, växter som alger använder sig av fotosyntesen i vatten också. 
5. I berggrunden och i fossila bränslen 
6. Torv finns i jorden och har bildats av växtdelar och djudelar som bara delvis förmultnat, och finns i syrefattig miljö.
7. I atmosfären 
8. 3 miljarder ton 
9. 6 miljarder ton
10. 1. vi har för få landlevande växter för att ta hand om all koldioxid som frigörs i atmosfären. 2. sedan dessutom så sågar vi ner landlevande växter så då blir det ännu mindre

Växthuseffekten

Det måste finnas en naturlig växthuseffekt för att liv på jorden ska kunna existera, annars skulle temperaturen vara alldeles för kall. Det är atomsfären och växthuseffekten som är förutsättningar för livet på jorden. 

Växthuseffekten: När solstrålar tar sig förbi atmosfären och in mot jorden så reflekteras de mesta av solstrålarna tillbaka ut i rymden. Men växthusgaser befinner sig som ett lock runt jorden och hindrar solstrålarna från att reflekteras bort så snabbt. Växthusgaserna hindrar på så sätt solstrålarna från att försvinna ut i rymden direkt och kontinenter, hav och luft värms upp. 

Men på senare tid har växthuseffekten ökat vilket i sin tur har lett till att jordens temperatur ökat. Växthusgaserna har ökat tjockleken på locket vilket har lett till att mer värmestrålning reflekterar tillbaka till jordytan, mer än vad som egentligen behövs, och jorden har blivit varmare.

Att klimatet på jorden förändras är inget nytt. Det har skett naturligt ända sedan jorden bildades och växter och djur har hunnit anpassa sig till förändringarna. Nu är det dock så att det är vi människor som förändrar klimatet, det är inget naturligt, och det förändras i snabb takt, åt en riktning.

Anledningen till att växthusgaserna ökat är enligt forskarna till stor del på grund av människans förbränning av fossila bränslen, främst den koldioxid bildas när man förbränner olja, kol och naturgas. Atmosfärens koldioxidhalt har ökat med 30% enda sedan industrialiseringen för ungefär 200 år sedan. 

Diagrammet visar växthusgaserna som tillförs atmosfären genom mänsklig verksamhet och deras andel av växthuseffekten. (Diagram från gleerupslms.se) 

Som vi kan se på bilden så är koldioxidutsläpp en mycket stor andel av växthusgaserna. Att minska dessa är inte helt lätt, då ungefär 80% av världens energianvändning kommer från fossila bränslen. Till exempel används fossila bränslen för att värma våra hus (kan värmas upp med fossila bränslen eller med el som producerats av fossila bränslen), driva våra bilar (bensinen eller diesel görs av olja som bildar koldioxid i motorn) och för att producera elström (el som produceras kommer mycket från kraftvärk som drivs av fossila bränslen). Allt detta bidrar till klimatförändringen. 

Även faktumet att stora delar skog huggs ner runt om i världen bidrar till klimatförändringen, speciellt regnskogar. Träd och växter tar åt sig koldioxid och ger ifrån sig syre, men när dessa huggs ner är det mer koldioxid som finns ute i luften. Skogar huggs ofta ner för att ge plats åt odlingar, men marken i regnskogar är väldigt fattig på näring vilket leder till att det går dålig för odlingarna. Man hugger då ned mer skog och det kan även leda till ökenspridning då jorden förstörs torkas ut och blåser bort eller sköljs bort av regnet.  

Köttkonsumtion spelar också en roll i det hela. Regnskog huggs ner för att ge plats åt djuruppfödning och djur som till exempel kossor behöver stora mängder betesmark och vatten som egentligen kunde användas till något annat. Kossors pruttande leder till metangasutsläpp i naturen som även det bidrar till växthuseffekten. Sedan så ska kött även fraktas långa sträckor, och även där finns det utsläpp. 

Som sagt så bidrar även vägtrafik och fabriker till växthuseffekten. Många använder sig av bilar istället för att transportera sig på mer miljövänliga sätt, som till exempel cykel eller att man åker kollektivt. Fabriker och industrier bidrar till växthuseffekten genom bland annat all utsläpp som de har. 

Det finns många konsekvenser av global uppvärmning. Till exempel så kommer oväder som orkaner att öka i styrka och inträffa allt oftare. Den ökade temperaturen kommer leda till att isar och glaciärer smälter och havets yta kommer då att stiga, vilket kommer leda till översvämningar på flera ställen på vår jord. Till exempel kommer Bangladesh vara en farozon och människor kommer ej kunna bo på lågt liggande länder nära havet. 

Om temperaturen ökar finns det även risk för ökad öken i till exempel sydeuropa och även i Afrika. Det skulle leda till att miljontals människors sätt att leva hotades och man skulle inte kunna bo kvar på flera platser. 

Om isarna i till exempel nordpolen smälter (vilket de kommer göra om temperaturen fortsätter att öka på detta sätt) så kommer vattnet rinna ner och då kan vattnet bland annat rinna ner i Golfströmmen och därmed göra denna ström kall. Det kommer leda till att temperaturen i norden kommer att minskas och flera ställen kommer bli svåra att bo på.

Om klimatförändringarna fortsätter som de gör, vad ska hända med vår jord då? Vad kommer hända med människorna? Röda korset uppskattar att det idag finns runt 25 miljoner människor som är på flykt på grund av klimatförändringarna. Utrotningshotade djur kommer att bli fler, som till exempel isbjörnarna som redan är utrotningshotade idag. 

Det förändrade klimatet kan även leda till fler konflikter och krig mellan människor och länder när odlingsbar mark och rent vatten minskar. 

Källor:

Gleerupslms Geografibok s.65 och 66

Nationalencyklopedin Ramp Höjdare: Miljö och klimat 
http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=61#PhotoSwipe1391868682558

Argument mot våldtäkt

Min åsikt är att detta inte var någon riktig våldtäkt. 

Mitt första argument är att Sara från början var med på det. Med tanke på att hon aldrig sa nej till de andra killarna kan de inte veta att hon inte längre ville. Killarna saknar därför uppsåt (vilket innebär att man medvetet orsakar brottet) då killarna inte kunde ha vetat att Sara inte längre ville. 1 kap, 2§ Brb ”- En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen.” (https://lagen.nu/1962:700) 

En del personer kan argumentera emot detta och säga att killarna borde förstått att Sara inte ville göra det ändå, med tanke på att hon grät, men bara för att man gråter behöver det inte innebära att min inte vill något. Det kan vara tecken på nervositet till exempel. Dessutom var det mörkt i rummet och det är mycket möjligt att killarna inte såg att Sara grät.  

Mitt andra argument är att Sara mycket väl kan ha glömt att hon sade ja till de andra killarna. Sara var väldigt berusad under kvällen, det såg vi tydligt då hon bland annat spydde av för mycket alkohol och hon mådde dåligt vid flera tillfällen. Det är mycket möjligt att Sara nu har glömt detaljer och eventuella dialoger. ”-Eftersom minnesinlärningen påverkas av alkohol kan man få minnesluckor när man dricker.” (http://www.hjarnguiden.se)  

Vissa kan tycka att detta ändå räknas som en våldtäkt. De kan mena att man nu tydligt ser att Sara absolut inte ville vara med på det, och att hon inte sagt ja till killarna, för just nu är hon otroligt deprimerad av händelsen och då finns det ju ingen som helst chans att hon sagt ja. 

Men det finns det helt klart rimliga tvivel till och man kan inte vara säker på att det var fallet. Saras åsikter och känslor kan också ha påverkats av alkoholen och att hon nu i efterhand fördömer händelsen kanske inte var fallet just då. ”-Alla hjänrfunktioner kan påverkas negativt av alkhol. Tänkande, känslor, omdöme, minne, balansen liksom förmågan att samordna muskelrörelser.” (http://www.drugsmart.com). Som vi kan se kanske hon till och med ville det just då, och killarna kan ju ej dömas för något som Sara ångrar i efterhand. 

Jag tycker alltså inte att killarna ska bli dömda för våldtäkt. Det finns mycket som strider mot att detta är en våldtäkt och för att killarna ska bli dömda ska det inte finnas något rimligt tvivel alls, vilket det helt klart gör (bl.a finns risk för att Saras känslor och minne påverkats -det vill säga finns det tvivel). ”Den allmänna huvdregeln säger att det skall vara bevisat ”bortom rimligt tvivel” att gärningsmannen är skyldig.” (http://www.lag24.se)  

Källor

http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Sexuellt_vald/Sexualbrottslagstiftningen/ Hämtad: 2013-10-18

https://lagen.nu/begrepp/Uppsåt Hämtad: 2013-10-22

https://lagen.nu/1962:700 Hämtad: 2013-10-22

http://www.hjarnguiden.se/index.php?option=com_content&view=article&id=70&Itemid=113 Hämtad: 2013-11-08

http://www.drugsmart.com/fakta/alkohol Hämtad: 2013-11-08

http://www.lag24.se/a/bortom-rimligt-tvivel Hämtad: 2013-11-10

Gamma-strålnings räckvidd

Bakgrundsstrålning: 22 sönderfall/minut

Testa kondomer

Syfte: Syftet med laborationen var att jämföra två kondomer.

Material: 4 kondomer (thin & large), provrör, tidtagarur, måttband, anteckningsblock, penna 

Utförande: Vi började med att planera vilka punkter vi skulle jämföra och gjorde en tabell av det. Sedan tog vi två kondomer och började därefter att beta av våra punkter en efter en, och vi skrev ner våra resultat efter varje gång. För att se hur lång tid det tog att öppna paketen så startade Nanjot och Jasmine samtidigt med att försöka öppna de och jag tog tiden och antecknade. Vi gjorde samma med att sätta på kondomerna. Vi använde två provrör och rullade på kondomerna samtidigt som vi tog tiden. För att mäta längd och bredd så drog vi ut kondomerna så långt vi kunde, först på längden och sen på bredden, och sedan så mätte vi med vårt måttband. Därefter luktade vi på de. För att se hur lång tid det tog för kondomerna att gå sönder så placerade vi två nya kondomer på provrör och rev med nageln samtidigt som vi tog tid, ända tills de gick sönder. Jag poängsatte kondomerna från 1-5 för att sedan kunna avgöra vilken som är bäst. 

Resultat:

Slutsats: Enligt våra resultat så kan man se att Thin var den bästa kondomen. Det var lättare att öppna paketet, rulla på den och den kunde bli väldigt lång och bred. Large kunde också bli väldigt lång och bred men å andra sidan var paketet för Large väldigt svår att få upp och det tog lång tid att rulla på den, vilket drog ned betyget. Jag skulle rekommendera Thin, i och med att den är tunnare är den anatgligen mindre obekväm att använda också. 

Felkälla: En felkälla var till exempel när vi skulle mäta längden och bredden på kondomerna. Det hände att vi tappade den ena kondomen någon gång och sedan prövade vi att mäta längden på den igen och då hade kondomen töjts ut en aning och blev längre än första gången, och samma med bredden. Det är kanske därför våra kondomer blev olika långa, för egentligen borde de ju inte bli det då den ena endast är tunnare än den andra. 

En annan felkälla kan vara när vi skulle se hur snabbt kondomerna gick sönder, då vi här var två personer som rev på vars en kondom. Det kan ju vara skillnad på hur vassa våra naglar är och hur snabbt vi rev. Skillnaden i tid var inte alls mycket, men det är ändå logiskt att den tunnare går sönder snabbare. 

PMI; Preventivmedel

Plus: 

Kondom: Kondom skyddar mot könssjukdomar och även mot graviditet. Kondomer är lätta att få tag på, de finns i vanliga affärer som apotek och mataffärer tillexempel, men de kan även delas ut eller säljas på ungdomsmottagninar. Priset kan variera, men på ungdomsmottagningar kan kondomer antingen delas ut gratis eller säljas till ett billigare pris. En kondom påverkar inte kroppen.

Dagen-efter-piller: Används i efterhand så man har en sista utväg, och förhindrar därmed graviditet. Kan köpas receptfritt på apotek (15+år).

P-piller: P-pillerskyddar mot graviditet. Möjlighet att bli gravid i framtiden påverkas inte om man tar p-piller. Ett säkert preventivmedel.

Minus: 

Kondom: Kondomen kan vara obekväm och störande. Kondomer kostar (finns dock undantag, som sagt). Man måste alltid ha de till hands vid samlag.

Dagen-efter-piller: Skyddar ej mot könssjukdomar. Tidsbegränsat: måste tas max tre dagar efter samlaget (risken för graviditet ökar ju längre tid som går). Säkerheten på pillret kan minska om man använder de flera gånger i följd. De kostar. Många känner av de vanliga bieffekterna; yrsel, magont, kräkningar och huvudvärk bl.a.

P-piller: P-piller skyddar inte mot könssjukdomar. Alla kan ej äta de och läkare eller barnmorska måste skriva ut recept. Oftast innehåller p-piller två hormoner och kan då leda till biverkningar som illamående, humörsvängningar och huvudvärk (dessa p-piller kallas kombinerande p-piller). 

Intressant: 

Kondom: Kvinnor kan också använda en slags kondom, denna kallas femidom och den förs in i slidan. Femidom skyddar alltså också mot både könssjukdomar och graviditet. Det är större risk att en kondom som är gammal eller uttorkad spricker.

Dagen-efter-piller: Dagen-efter-piller innehåller hormoner som hindrar befruktning.

P-piller: P-piller skyddar på tre olika sätt: 1. slemhinnan i livmodern blir för tunn för att kunna ta emot ett ägg, 2. det förhindrar ägglossning och 3. slemmet i livmoderhalsen blir tjockt och segt och spermier kan därför inte komma igenom.

Mina åsikter:

Som vi kan se finns det olika alternativ till preventivmedel som både skyddar mot könssjukdomar och oönskad graviditet. Av de tre preventivmetoder som jag redovisat är kondomen det bästa valet då det både skyddar mot könssjukdomar och förhindrar graviditet. Detta är väldigt bra då det är just kondomer som är enklast att få tag på också (av de tre jag redovisat) och man kan enkelt skydda sig. P-piller är också en säker metod men kan vara en aning krångligare att använda sig av (enligt mig) då man måste ta en tablett varje dag under cirka 3 veckor och om man missar en dag minskar säkerheten. Som jag skrev medföljer även bieffekter och detta är på grund av de hormoner som finns i tabletterna. I och med att dessa inte är naturliga tror jag inte det är så bra för kroppen att äta de, även om det är en säker metod. Dagen-efter-piller är bra tycker jag då man kan ta de om man inte fick tillfälle att skydda sig innan och under samlaget. Jag tror dock att dagen-efter-piller kan leda till att många struntar i att skydda sig under samlaget (med t.ex kondom) för att de inte vill förstöra stämningen eller inte orkar lägga ner tid på det, och ser dagen-efter-pillrena som något de kan använda istället. Jag tycker inte det är smart då en kondom tillexempel även skyddar mot könssjukdomar vilket inte dagen-efter-piller gör.

Risken att bli gravid är väldigt liten om man använder t.ex p-piller men i och med att det inte skyddar mot könssjukdomar kan man också använda kondom för säkerhetens skull, så att man använder båda. Det blir nog väldigt säkert då.

Något jag har tänkt på är att kunskaper om preventivmedel och användning av det är väldigt populärt i vårt samhälle (t.ex i Sverige). Man kan tillexempel läsa om det på internet och de är lättillgängliga (jag hade t.ex inga problem överhuvudtaget med att hitta fakta om de tre preventivmedel jag skrivit om ovan), och könssjukdomar som HIV är inte lika vanliga här som i t.ex Zimbabwe i Afrika. Många dödsfall förekommer i länder som Zimbabwe på grund av könssjukdomar som t.ex AIDS och andra vanliga sjukdomar. Anledningen till att dessa länder inte har preventivmedel och inte vet lika mycket om det kan vara olika, tillexempel på grund av fattigdom och dålig sjukvård. Det kan vara svårt att förbättra, och i vissa länder är könssjukdomar så vanliga att befolkningen kan börja minska. På nyheterna häromdagen hörde jag att i många länder i Afrika, tillexempel,  rapporteras inte dödsfallen och många människor dör utan att det kommer ut överhuvudtaget. För att förbättra detta fick en person i varje by en mobil med en app där man skrev ner och antecknade vartenda dödsfall och orsak till dödsfallet. Kanske kan man på liknande sätt införa kunskaper om preventivmedel, då en person från varje by kan berätta om det för alla, så att flera kan skydda sig. Jag tror det skulle bli mycket bättre för dessa länder och antalet dödsfall skulle säkerligen minska.


Källor:
http://www.umo.se/Sex/Skydd-mot-graviditet/Kondom/
http://www.dagenefterpiller.nu/bieffekter/
http://www.dagenefterpiller.nu
http://www.gleerupslms.se/gbook/v3/?redirect=1&id=53
http://preventivmedel.nu/preventivmedel/p-piller/

Mens

Mens är den blödning som tjejer får varje månad efter att de kommit in i puberteten. Det är oftast när man är 12-14 år som man får sin mens. 

När tjejer kommer in i puberteten så börjar ägglossningen ske och denna sker varje månad. Vid denna period så blir slemhinnan i livmodern tjockare för att den ska kunna ta emot ägget om det skulle bli befruktat. För att ägget ska bli befruktat ska det finnas spermier i slidan. Men om ägget inte befruktas så stöts livmoderslemhinnan ut som en blödning istället och det är det som är mens. Det kan dröja innan mensen blir regelbunden.

Antalet dagar som man har mens kan skilja sig från person till person, och även mängden blod. Man brukar vanligtvis ha mens 4-7 dagar i månaden och det kommer ungefär 20-80 ml blod. Det är oftast så att man tror att man blöder mer än vad man egentligen gör. Blodet blandas ut med kroppsvätska och slemhinna från livmodern och det kan därför uppfattas som mer. 

Att man kan vara på dåligt humör innan man har mens är inte något ovanligt, och dessa besvär kan man kalla PMS (premenstruell spänning). Detta beror på hormoner och gör att man lätt kan bli arg, ledsen eller irriterad. För att dessa besvär ska bli bättre hjälper det att röra på sig eller göra avslappningsövningar. Det är också bra om man sover ordentligt och vilar och inte stressar så mycket under de dagar som man känner av PMS. Att man får ömma bröst och svullen kropp är också vanligt då mängden vätska ökar i kroppen innan mensen kommer.

Många tjejer får även mensvärk. Då är det framförallt i magen man får ont, men man kan också få ont i ryggen, ljumskar och lår. Illamående och yrsel är inte heller ovanligt. Att ha mensvärk är särkilt vanligt när man är ung. Anledningen till att man får mensvärk är den att när livmodern ska stöta ut slemhinnan så dras den samman (livmodern är en muskel). Av detta kan man få kramp, och det är det som är mensvärk. Hur mycket mensvärk man har varierar från person till person, vissa känner av det väldigt mycket medan andra bara har en svag smärta. 

Det finns olika saker man kan göra åt mensvärken. Tillexempel kan man placera en värmedyna över det område som värker. Detta kan leda till att krampen i livmodern släpper. Om man rör på sig och idrottar kan krampen också försvinna. Men även receptfria läkemedel som man kan köpa på apotek brukar hjälpa bra och man kan ta dessa så fort man känner att värken är på gång. 

Om man inte får sin mens under en längre tid kan det vara bra att kolla upp det. Det kan dock bero på olika saker, tillexempel att man bantar, har någon sjukdom, stressar eller mår dåligt. Det kan också vara på grund av att man är gravid. Då kan man göra ett graviditetstest 

Många gånger kan det anses orent att ha mens, eller att man tycker det är pinsamt, men det kan man ha olika uppfattningar om. Inom vissa kulturer anses det tillexempel orent att ha mens och man blir begränsad till att göra vissa saker under den period som man har sin mens. Dessa förutfattade meningar skiljer sig självklart från plats till plats och inte alla tänker så. 

Undersökning; slöjan

Introduktion: 

Jag valde att göra en undersökning som handlade om frågan: tycker du att det är förnedrande för kvinnor som är tvungna att bära slöja inom vissa länder? 

Jag frågade sammanlagt 24 personer och antecknade sedan deras svar. Anledningen till att jag ställde denna fråga var för att jag tycker det är ett intressant ämne och jag skulle även vilja veta vad andra personer tycker om detta. Jag ställde även en följdfråga och undrade då om man tyckte att männen inom dessa länder i så fall också borde vara tvungna att bära slöja eller någon annan sorts huvuddukning. 

Resultat:  

Resultaten har jag gjort i from av cirkeldiagram. Det första diagrammet är svaren jag fick när jag frågade om de tyckte det var förnedrande för kvinnor att vara tvungna till att bära slöja. Det andra diagrammet är svaren jag fick från endast muslimer och hur de ställde sig till frågan. Det tredje diagrammet är svaren jag fick till frågan om männen inom dessa länder i så fall borde vara tvungna att bära slöja eller någon annan sorts huvuddukning.

                              

                                                     1.

                                                      2.

                                                   3.

Slutsats: 

Om man kolla på diagrammen så kan vi tydligt se att majoriteten tyckte att det var förnedrande för kvinnorna att vara tvungna till att bära slöja. Allt som innebär tvång är enligt många (även mig) förnedrande. De flesta av de som sa nej till denna fråga menade att kvinnor var förtryckta, och inte förnedrade. Vi kan också se att 100% av de muslimer jag frågade tyckte det var förnedrande. Självklart kan man inte dra en generell slutsats av detta då jag frågade ett fåtal personer, men om jag skulle frågat väldigt många muslimer och resultatet skulle vara ungefär samma kan man dra slutsatsen av att det finns många, många muslimer som inte tycker på detta sättet och därför kanske man kan tänka att anledningen bakom detta tvång inte är på grund av religionen i sig (för om det var religionen skulle antagligen religiösa muslimer hålla med om det) utan samhället eller en grupp personer som styr och som kan inleda ett sådant tvång för att på nått sätt få makt själva, då de personer jag frågade faktiskt är religiösa. 

I det tredje diagrammet kan vi se att ungefär 40% av personerna inte tyckte att männen skulle bära någon sorts huvuddukning trots att kvinnorna är tvungna till det. Vi kan dra olika slutsatser av detta. Det ena kan ju vara att vår värld just nu är mansdominerande och, inte att folk tycker det bör vara så, men man har en känsla av att männen är en aning mäktigare och de behöver därför inte bära någon sorts huvuddukning trots att kvinnorna är tvungna till att göra det.  

Majoriteten tyckte dock att männen också skulle vara tvungna till att bära någon sorts huvuddukning och jag håller med. För att samhället ska vara rättvist ska det inte finnas olika lagar från kön till kön. Ett jämställt samhälle ska ge samma möjligheter och ha samma lagar för både män och kvinnor, och om man då inte kan göra jämställt på det ena sättet (alltså att kvinnor inte behöver bära slöja-som män) kan man göra det jämställt på det andra sättet (att män ska bära slöja-som kvinnor).

Felkälla:

En felkälla kan dock finnas i det sista diagrammet. Vissa kan ha tolkat frågan fel och svarat nej på grund av att de inte tycker någon ska bära huvuddukning, varken män eller kvinnor, och svarade därför så som de gjorde. 

Estrar

Syfte: Syftet med denna laboration var att göra olika estrar. 

Material: Provrör, brännare, trefot, bägare, H2O, metanol (CH3OH), etanol (C2H5OH), propanol (C3H7OH), pentanol (C5H11OH), ättiksyra (CH3COOH), svavelsyra (H2SO4)

Hypotes: Jag tror att alla kombinationer som vi ska göra kommer att lukta på nått sätt. Jag vet inte hur, förutom kombinationen mellan pentanol + ättiksyra som jag tror kommer få doften av banan då det är något jag har antecknat sedan tidigare, men de resterande kombinationerna tror jag kommer ha en rätt så stark doft. 

Utförande: 
Alla kombinationer: 

1. metanol + ättiksyra 
2. etanol + ättiksyra 
3. propanol + ättiksyra 
4. pentanol + ättiksyra 

Vi började med att starta vårt varmvattenbad och tog sedan provrörsstället och det första provröret för att börja med nummer ett, metanol + ättiksyra. Då hällde vi först i några droppar metanol, sen några droppar ättiksyra och till sist ungefär en droppe svavelsyra. Detta rörde vi om och la provröret i vårt varmvattenbad för att låta det reagera. Efter ett tag tog vi ur provröret från varmvattenbadet och vi la in provröret i ett provrörsställ och sedan så fortsatte vi med de andra kombinationerna en efter en och gjorde på samma sätt med andra provrör. 

Resultat: 

Metanol + ättiksyra => salubrin/lösningsmedel 

Etanol + ättiksyra => lacknafta 

Propanol + ättiksyra => nagellacksborttagning 

Pentanol + ättiksyra => banan 


Reaktionsformel: 

1. 

2.

3.

 4.

Slutsats: 

En ester bildas när en syra och en alkohol reagerar. Vid denna reaktion bildas även H2O.

Vi kan se att estern gjord av metanol + ättiksyra hade en väldigt lik lukt med estern av etanol + ättiksyra, och samma med pentanol + ättiksyra och propanol + ättiksyra (om vi hade fått rätt resultat på den sistnämnda dvs, felkälla finns nedan). Propanol + ättiksyra, som egentligen skulle fått lukten av någon slags fruktblandning var alltså lik ester nr. 4, och om vi hade haft en till alkohol med i denna laboration, butanol, skulle även butanol + ättiksyra (butylacetat) fått en rätt så söt lukt. Vi kan då dra slutsatsen av att ju fler kolatomer det finns och ju större alkohol-molekylen är, desto mer fruktig blir lukten.

Varför vi använde svavelsyra var för att denna fungerade som en katalysator. När en alkohol och en syra blir till en ester går reaktionen mycket långsam. Man använder då en katalysator som snabbar på reaktionen utan att själv förändras och vi använde svavelsyra som en katalysator. 

Detta är en laboration man kan utveckla, t.ex genom att använda andra syror och inte endast ättiksyra. Då skulle man kanske kunna få andra fruktdofter också, t.ex persika och ananas (om du använde smörsyra).

Felkälla:

Estern av propanol + ättiksyra fick inte riktigt den doften som andras fick. Detta kan bero på att vårt provrör innan vi började använda det inte var helt rent eller att vi fick för mycket av antingen propanol eller ättiksyra och påverkade därför vårt resultat. Många fick dock en lukt av fruktblandning.