Hinduism vs Islam
-Religiösa skrifter
Jag ska nu jämföra de religiösa skrifterna inom hinduism och islam. Då har jag tänkt berätta kring några viktiga/stora saker som står i respektive religions heliga skrift/skrifter och sedan bland annat analysera kring hur detta kan ha påverkat samhället och de som utövar religionen.
Hinduism:
Hinduismen har flera olika heliga skrifter, till exempel de fyra Vedaböckerna. Alla skrifter är skrivna på sanskrit, ett äldre skriftspråk som har använts i religiösa skrifter inom bland annat hinduismen.
Hinduismens äldsta religiösa litteratur är de fyra Vedaböckerna. De är ungefär 4000 år gamla och används fortfarande, främst av präster som bland annat reciterar dem till bönerna. Veda betyder veta eller kunskap om gudomliga saker. Vedaböckernas äldsta del är från 1500 f.Kr. Vilka böcker man räknar till Vedaböckerna är lite olika, beroende på traditionen. En som man vanligtvis räknar dit är Rigveda, som är den äldsta delen och innehåller, bland mycket annat, den text som gör att många hinduer ser kastsystemet som något naturligt och självklart.
Det hinduiska samhället och människorna är indelade i fyra olika grupper, kast, där varje grupp representerar olika delar av guden Brahman. Präster kom från huvudet, krigare från armarna, handelsmän/hantverkare från låren och bönderna kom från fötterna, som anses vara en oren del av kroppen. Varje huvudkast är i sin tur uppdelad i tusentals lägre kaster. Kasten har alltså olika hög status och man har olika uppgifter i samhälle beroende på vilken kast man föds in i. Kastsystemet påverkar också äktenskap, umgänge, yrke och traditioner. En del människor blir uteslutna på grund av orenhet från sin kast och är därmed kastlösa. De lever då utstötta och måste genomgå en lång rening för att återigen bli accepterade. Enligt lag är diskriminering på grund av kast förbjuden, men folk behandlas ändå illa om man är från de sämre kasten.
Hinduer tror på återfödelsens kedja. Man återföds ständigt i en ny kropp, ända tills ens själ blir ett med världssjälen (vilket är hinduernas mål). Karman och dharma är centrala begrepp inom hinduismen. Karman är handlingar och dharma är plikt. Dharma är den plikt man har att följa och som är till för att visa hur man ska leva. Karman är en människas samlade goda och onda handlingar under livet, hur väl en människa uppfyllt sina plikter, hur bra man följt dharma. Har man en god karma föds man in i ett högre kast och har man dålig karma föds man in i ett lägre. Alltså, dina handlingar i det här livet kommer att avgöra vad du återföds som i nästa.
Bortgifte är enligt hinduismen tillåtet. Det står även att man föds in som en hindu, det vill säga, när du föds är du automatiskt hindu.
Islam:
Islam räknar Muhammed som den sista i en lång rad av profeter och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift. Muslimer tror att alla Koranens verser uppenbarades för Muhammed av Gud via ängeln Gabriel under många tillfällen mellan år 610 och fram till Muhammeds död år 632.
Koranen är indelad i suror (kapitel) och ayat (verser). Totalt finns det 114 kapitel. Eftersom Koranen är Guds ord kan den inte översättas. De översättningar som finns är därför egentligen omskrivningar.
Homosexualitet inom islam är väldigt omtalat. I flera muslimska länder är det otillåtet att vara homosexuell och för det finns det stränga straff. Om detta exakt står i Koranen, att det är otillåtet att vara homosexuell, vet jag inte och det är svårt att veta om du själv inte läst Koranen. Olika källor berättar olika kring islams syn på homosexualitet. Men bland annat står det att det är bättre om du inte är homosexuell.
Könsroller inom islam definieras bland annat av islamiska skrifter, som till exempel Koranen, men även av historien och kulturen i den muslimska världen. Mannen har ansvar för att arbeta och försörja sin fru och familj medan kvinnan har ansvaret för hemmet och för att uppfylla sin roll som fru och moder.
I Koranen nämns det hur kvinnor ska klä sig anständigt, bland annat genom att inte bära för urringade kläder och att täcka sin byst med en khimâr, som kan översättas som ”slöja”.
Islam tillåter inte tvångsäktenskap. I Koranen kan man läsa att ingen fader eller moder har makt att tvinga deras son eller dotter till att gifta sig mot hans eller hennes vilja.
Om man går igenom Koranen och läser den, ser man barmhärtighet, kärlek och rättvisa. 113 av 114 av Koranens suror börjar med att introducera islams Gud som en gud av barmhärtighet och medkänsla. Men det finns också verser som refererar till våld. Islam tillåter våld till en viss begränsad del.
Analys:
Hinduismen har till skillnad från islam inte en ”bestämd” helig skrift, och inte heller är hinduismens skrifter skrivna av en och samma person, men man kan ändå se att hinduiska samt muslimska länder båda tar religionen på stort allvar, till exempel genom att många lagar och normer i samhället kommer från deras heliga skrifter.
I båda religionernas heliga skrifter står det om olika roller människor har, könsroller inom islam och bland annat kastsystemet i Indien. Könsrollerna (som jag skrivit mer djupgående om i min jämförelse mellan kvinnornas situation) finns i de båda religionerna och män och kvinnor har olika skyldigheter. Dessa könsroller kanske inte har skapats för att man ska kunna diskriminera och förtrycka kvinnor, utan för att mannen och kvinnan ska komplettera varandra. Kastsystemet i Indien har delat upp människorna i olika grupper, och man uppfattar det oftast väldigt negativt, vilket är förståeligt. Folk i de lägre kasten respekteras inte lika mycket och man kan bli förnedrad på grund av det kast man är i. Man har inte chans att bli bättre, om man är i mindre kast finns det inget man kan göra åt saken. Människor i de lägre kasten har oftast ingen utbildningen, en stor andel av kvinnorna är analfabeter och många lever i fattigdom. Många gör därför inte uppror mot detta, främst på grund av bristen på kunskap man har, men även kanske för att de inte vågar. Enligt mig är kastsystemet emot mänskliga rättigheter men detta är något många inte vet om. Andra kanske kämpar för att få mat och vatten till deras familjer och kan därför inte göra uppror. För att ändra på detta kan omvärlden hjälpa till. Sverige kan till exempel skänka pengar som går till en flickskola i Indien och som utbildar flickor så att de kan förstå situationen. Att folk inte gör uppror för att de inte vågar tror jag är fallet i andra länder också, till exempel vissa muslimska länder som också ignorerar de mänskliga rättigheterna. Jag tror att det i båda fallen blir en övre krets som fortsätter och de gynnar endast sig själva. Kastsystemet kan dock vara positivt också. Det leder till att alla har en roll i samhället, och alla har en uppgift som man sköter.
Inom hinduismen står det att du föds in som en hindu, men detta står inte i Koranen.
Att det i Koranen står att kvinnor ska klä sig ”anständigt” kan man tycka olika om. Alla har väl rätt till att själva bestämma vad de vill och vad de inte vill klä sig i, vilket förstås är sant, men jag tycker att det även finns en poäng i det som står. I väst har kvinnan nästan blivit som ett sexobjekt. Till exempel står kvinnor halvnakna och poserar i olika reklamaffischer och man utnyttjar kvinnans kropp för att kunna sälja bra, och jag tror att detta är vad islam försökte förhindra. Att kvinnor ska respekteras är kanske vad som låg bakom denna vers. Dessutom så vill man att ett förhållande inom islam inte endast ska vara på grund av fysiska attraktioner, utan även intellektuella sådana, och man ska därför inte gå runt halvnaken för att försöka attrahera män till exempel. Men som sagt kanske just det som står om kvinnors klädsel är vad som ligger bakom en del av förtrycken mot kvinnor i muslimska länder. Folk har tolkat det på olika sätt (och man kan inte säga vilken tolkning som är rätt och fel) och kvinnor har nu flera krav på sig angående deras sätt att klä sig offentligt.
I båda religionernas heliga skrifter står det om bortgifte, men det står olika saker. Enligt hinduismen är bortgifte tillåtet och arrangerade äktenskap är vanliga i Indien. I Koranen står det å andra sidan att bortgifte och tvångsäktenskap är otillåtet (inte för att detta respekteras av alla muslimer) och äktenskapet får inte arrangeras mot sonen eller dotterns vilja. Varför bortgifte är tillåtet inom hinduismen vet jag inte exakt. Kanske är det på grund av att religionen är så pass gammal, och detta var något som man gjorde på den tiden och därför skrevs det ner i de heliga texterna. Man trodde kanske till exempel att föräldrarna bättre kunde förstå vilken partner som skulle passa bäst, med tanke på deras höga ålder. Varför bortgifte sker bland muslimer trots att detta strider mot Koranens ord kan bero på olika saker. En stor anledning kan vara att folk inte vet att det står, man känner inte till det och tänker då inte på det. En annan anledning kan vara att det inte följer några konsekvenser och människor bryr sig därför inte.
Att hinduerna tror på återfödelsens kedja har också haft en påverkan i samhället tror jag. Kanske bidrar det till att folk försöker leva så bra som möjligt, endast göra positiva saker så att de får god karma. Men påverkar detta hur rika indier och de i högre kast ser på sina fattiga och lidande medmänniskor? De människorna som är i behov av hjälp? Hjälper man dem då, eller tycker man tvärtom att de ”förtjänar” sitt öde? Jag tror även att de "lidande" människorna själva tror att de förtjänar detta. Karman är något man tar väldigt seriöst och i och med att de flesta människor inte tycker det är något som är fel med det så är det svårt att få ut det ur samhället och kulturen. Även här tror jag att utbildning spelar en viktig roll. Många har inte kunskaper om omvärlden och de rättigheter som de faktiskt har och tycker inte det är något speciellt med det då.
Enligt mig är islam, precis som hinduismen, och till exempel kristendomen och vilken annan vanlig religion som helst baserad på kärlek, medkänsla och så vidare. Och ja, det finns verser i Koranen som refererar till våld, men det tycker inte jag är något konstigt. Islam är inte en pacifistisk tro (pacifism=en benämning som avvisar användning av våld till att lösa konflikter). Islam tillåter våld till en viss begränsad del. Om vi ser på Sverige, är det samma sak här. Enligt svensk lag är det tillåtet att använda våld inom vissa fall, precis som islam säger. Att en minoritet av muslimerna tar det längre än så är inget man enligt mig beskyller en religion för.
Många negativa punkter i Indien och flera muslimska länder kopplas till religionen och existerar på grund av det som står i de heliga skrifterna. I många lägen tycker jag dock att det är samhället och människornas ansvar -inte religionens. Det är lätt att utföra handlingar i religionens namn för att få till exempel makt. Bevis på detta är till exempel tvångsäktenskap inom islam. I Koranen står det att detta inte är tillåtet, men ändå förekommer det tvångsäktenskap och bortgifte mot personen i frågas vilja. Eller kanske slöjan, det står inte i Koranen att en kvinna måste täcka sitt hår eller sitt ansikte och så vidare, men det är det ändå lag på i ett antal muslimska länder. Det är dödsstraff för homosexuella i vissa muslimska länder fast än att det inte är tillåtet att döda en oskyldig människa enligt Koranen, homosexuell eller inte, men ändå gör man det.
Jag tror alltså att när det kommer till vissa punkter så väljer människor att tolka det på sitt eget sätt. Mäktiga människor i länder kan tolka olika saker som står i Koranen på det sättet de själva vill, för att skapa något som de själva tycker om. De utnyttjar därför religionen i eget syfte, vilket inte är rätt.
Fast än att man som sagt kan hitta negativa konsekvenser av religionerna tror jag ändå det är bra med religioner. De låter människan tro på något och man kanske får ett mål med sitt liv (till exempel att vara en så bra människa som möjligt). Man kan anförtro sig åt något mycket större, till exempel gudar, vid svåra situationer och vid andra tillfällen i livet. När man lever i ett samhälle där många tror på samma sak och man har samma religion kan man även känna gemenskap med människorna. Det kan vara bra tror jag, och man känner sig inte lika ensam. En religion kanske bidrar till att man håller hoppet uppe när allt annat sviker och det är, enligt mig, väldigt viktigt.
-Kvinnorna
Hinduism:
Man kan tro att kvinnorna har en utestängd roll i det religiösa livet inom hinduismen, framförallt om man ser till de religiösa texterna. Manus lag (en indisk lärobok i sedvanerätt), till exempel, beskriver bland annat bara kvinnors ställning i förhållande till mannens. En kvinna kan vara en maka, en dotter och, om mannen avlider, en änka. Men samtidigt deltar kvinnorna aktivt i det religiösa livet och det är kvinnorna som genomför de dagliga riterna i hemmet och det finns även speciella riter som de gör. Det finns även kvinnliga religiösa ledare.
Inom hinduismen har gudinnor en stor roll, till exempel är gudinnan Devi mycket dyrkad och är efter Vishnu och Shiva den viktigaste gudomen. Alla hinduiska gudar behöver en gudinna som representerar hans livsenergi. Utan denna är guden kraftlös och kan inte åstadkomma någonting.
Enligt hinduisk tradition är det viktigt för kvinnor att gifta sig och äktenskapet är oftast arrangerat av föräldrarna som anser att de, med tanke på deras höga ålder och livserfarenhet, tydligare kan förstå vilken partner som passar bäst för deras barn. Här spelar ekonomin och kasttillhörligheten viktig roll. Även månggifte var vanligt men mannen tog aldrig två fruar från samma kast. I och med att en kvinna kan hamna i högre kast genom giftermål hade männen i det högsta kastet störst äktenskapsmarknad. Alltså hade kvinnor i högsta kastet minst äktenskapsmarknad om de ville förbli i sitt kast.
I slutet av 1970-talet skedde en förändring som gjorde att kvinnor kunde utbilda sig till präster. Skolor har inrättats och argumentet för detta var att kvinnan i vedisk tid, alltså då de äldsta religiösa texterna nedtecknades, hade en viktig roll inom religionen. I Vedatexterna liknas man och kvinna vid ”de två hjulen på en vagn”. Men av tradition har kvinnan haft en underordnad ställning i det indiska samhället. 80% av Indiens kvinnor är analfabeter och många av dem lever i stor fattigdom, men självklart finns det undantag. En kvinna vid namn Indira Gandhi var under många år landets högsta politiska ledare.
Trots att det alltså står i Vedatexterna att man ska betrakta kvinnan som jämlik mannen har ojämlikheten genom historien varit stor. Det har varit vanligt med barnäktenskap och kvinnor har haft det väldigt svårt för att skilja sig eller gifta om sig. Änkebränning har också varit vanligt, vilket innebar att man brände kvinnor tillsammans med sin döda man. Idag är änkebränning mycket sällsynt med det kan förekomma på landsbygden.
Mord på små flickor förekommer också. Antingen gör man ett ultraljud och gör då abort om det är ett kvinnligt foster, eller så föder man barnet och dödar det om det är en flicka. Detta har dock varit förbjudet i över hundra år.
Kumkum, pricken i pannan som kvinnor ofta har, representerar inte vilket kast kvinnan tillhör, som många kan tro. Den är en dekoration och innan var kumkum ett tecken på att kvinnan som bar den var gift, men idag används pricken också av ogifta kvinnor och änkor.
Islam:
Könsroller inom islam definieras bland annat av islamiska skrifter, som till exempel Koranen, men även av historien och kulturen i den muslimska världen. Sharia, den islamiska lagen som bygger på texter ur Koranen och profeten Muhammeds uttalanden, definierar skillnader mellan kvinna och mannens rättigheter, roller och religiösa plikter.
I många av dagens stater med muslimsk majoritet har kvinnan mer begränsade rättigheter än mannen gällande bland annat äktenskap, skilsmässa, arv, klädsel och utbildning.
Enligt islam och Koranen är mannen och kvinnan lika inför Gud, samtidigt som mannen och kvinnan har fått olika roller i samhället. Mannen har ansvar för att arbeta och försörja sin fru och familj medan kvinnan har ansvaret för hemmet och för att uppfylla sin roll som fru och moder. Enligt islam och Koranen är kvinnor och män jämställda. Människor döms utifrån deras handlingar, oberoende om man är man eller kvinna, och man får samma straff och belöningar.
I praktiken ses männen samtidigt som förmyndare över kvinnorna. Mannen ska ha ansvar för kvinnan och vägleda henne, och de kan tillrättavisa kvinnan. Hur tillrättavisningen ska gå till finns det olika åsikter om, men bland annat genom att slå kvinnan (hur mycket man får slå har diskuterats länge och diskuteras fortfarande).
En muslimsk kvinna får ej gifta sig med fler än en man, men en muslimsk man får gifta sig med upp till fyra kvinnor, under villkoret att han älskar de lika mycket. Detta är bland annat för rättvisa mot de barn som ej har någon förälder.
En kvinna är, enligt Gud och Koranen, fullt kapabel till att agera som en ledare, vilket man får läsa om i historien om Drottningen av Saba bland annat, som finns i Koranen.
Kvinnor får precis som män besöka moskén, men männen och kvinnorna ber avskilt och männens utrymme utgör större delen av moskén. Det är förbjudet för kvinnor att verka som imamer. Det är endast män som tolkar Koranen och sunna (regler inom islam som bygger på det profeten Muhammed sade och gjorde), och en hel del muslimer kritiserar nu de tolkningar som gjorts då de bland annat menar att en felaktig bild har skapats.
Analys:
Båda religionerna som jag har jämfört har heliga skrifter och enligt dem har kvinnan och mannen olika könsroller. Det står också i de heliga skrifterna att mannen och kvinnan är lika värda och att de ska ha samma rättigheter men det förekommer ändå ojämställdhet i både Indien och i de muslimska länderna. Prästutbildningen blev nyligen tillåten för kvinnor, 80% av andelen kvinnor i Indien är analfabeter och mord på småflickor förekommer. Inom islam måste kvinnan bära slöja, de får mindre arv och de kan till exempel inte bli imamer. Så förtryck mot kvinnor finns helt klart, men jag tycker inte det är rätt att beskylla en religion för detta. Jag tror man gör handlingar som kvinnoförtryck i religionens namn för att man ska kunna få makt, och man utnyttjar därför religionen, men detta är inget som religionerna står bakom och det är därför fel att beskylla religionerna.
Jag tycker också det är viktigt att man ser båda sidor av saken. I flera fall så har den egentliga anledningen bakom texter och verser från de heliga skrifterna förvrängts och något som man tycker är orättvist och ojämställt var ursprungligen inte menat så. Om vi till exempel tittar på arvsrätt inom islam är det sant att kvinnans andel i flera fall är mindre än mannens. Detta kan ses som orättvist, men även rätt logiskt. Inom islam är det mannens skyldighet att försörja familjen, och därmed ligger det ekonomiska ansvaret på mannen. Mannen måste då använda sin andel för att förse kvinnan och barnen i familjen med mat, medicin, boende och så vidare, medan kvinnan kan använda sin andel till vad hon själv vill. Både islam och hinduismen har heliga skrifter och enligt dem har kvinnor och män olika roller i samhället. Detta kan också ses som ojämställt, men även här tror jag att det finns ett syfte. Kvinnor och män har tilldelats olika roller i samhället för att alla ska ha något att göra, och på så sätt samarbetar och kompletterar kvinnan och mannen varandra.
Men vad händer om man fortsätter att förtrycka kvinnor och nedvärdera dem på detta sättet? I Indien dödar man till exempel kvinnliga foster, bland annat på grund av den dyra hemgiften som brudens familj måste betala till brudgummens vid äktenskap, och andelen kvinnor har därför minskat drastiskt. I de muslimska länderna har kvinnan inte samma rättigheter som männen och om vi t.ex ser på Saudiarabien så är det flera yrken kvinnan inte kan ha (undantag är vårdyrken då en kvinna inte får behandlas av en man och tvärtom). Kvinnors roll är att sköta hemmet och vara mödrar. Men om andelen kvinnor fortsätter minska i Indien kommer det snart finnas ett stort kvinnounderskott i landet, vilket på lång sikt kan leda till en minskad befolkningsutveckling. Och Saudiarabien har klarat sig bra hittills på grund av oljan de har och som de tjänar på, men vad händer när oljan tar slut? Hur ska det då gå om kvinnan fortfarande inte har samma rättigheter och förutsättningar?
Jag tycker att man i väst ser väldigt negativt på förtrycken mot kvinnor, vilket man absolut ska, men här är till exempel rasism betydligt mer aktuellt. Kanske är det för att det finns fler invandrare här, till skillnad från länderna i till exempel Asien. Som man förtrycker kvinnor där förtrycker och diskriminerar man utländska här, och det är inget man borde beskylla någon speciell religion för, som till exempel Kristendomen som är den största religionen i flera europeiska länder. Bland annat förekommer diskriminering på grund av hudfärg, och politiska partier som inte vill ha invandrare i olika länder finns. Det finns alltså negativa punkter och sidor i varje land och i varje del av världen.
Enligt mig så har det alltid funnits könsskillnader mellan män och kvinnor, oberoende vilket land eller vilken religion vi kommer ifrån. Vi blir direkt behandlade olika från födseln beroende på om vi är tjej eller kille och varför ska detta då ändras när vi blir äldre? Kvinnor har aldrig haft exakt samma möjligheter och chanser som männen någonstans. Det är till exempel olika lön för lika arbete i Sverige idag och man förtrycker kvinnor överallt. Kanske är det på grund av gamla tider, hur man tänkte och tyckte då och att det nu fortfarande sitter kvar i oss lite, men kanske förtrycker man kvinnor för att männen ska kunna ha kvar denna makt som de har just nu. Kvinnorna har inte samma möjligheter för att om de fick det skulle de komma upp i samma nivå som männen och det är kanske därför som man förtrycker dem. Hur länge det kommer fortsätta vet jag inte. Kvinnor över hela världen har börjat ta tag i detta och jobbar mot en förändring och förhoppningsvis kan vi i framtiden få ett så jämlikt samhälle som möjligt.
-Efter döden
Hinduism:
Hinduerna tror att själen kommer tillbaka till en ny kropp när man har dött. Varje handling man gör i livet skapar en karma, alla handlingar får konsekvenser. Gör du något som anses dåligt får det dåliga konsekvenser. Visar du kärlek, är trevlig och medlidande får du gott tillbaka. Man skulle kunna säga att man skapar och förtjänar sitt eget liv. Man återföds tills att man tillslut har en sådan bra karma att man når moksha, vilket innebär att man blir fri från återfödning och ens själ förenar sig med världssjälen. Moksha beskrivs som en gudomlig och underbar värld, där det bara finns ro, harmoni och fullständig lycka.
Islam:
Muslimer tror på att man efter döden antingen kommer till himlen eller till helvetet, beroende på om man varit en god eller en ond människa. Man skulle kunna se det som ett belönings och bestraffnings system. Man tror att på domedagen, en dag som är förutbestämd av Gud men okänd för människan, kommer varje människas liv, med alla goda och onda gärningar, det vill säga deras själar, att presenteras inför Allah. Gud kommer att väga de goda gärningarna mot de onda. Den vars goda gärningar överväger kommer att belönas, och den vars onda gärningar väger tyngst kommer att straffas. De goda kommer att gå till ett paradis, där den eviga fridens portar kommer att öppnas för dem. De troende som blivit fördömda kommer att sändas till ett helvete som beskrivs som eldens och plågans hemvist.
Analys:
En likhet man kan se mellan islams och hinduismens syn på döden är att man i de båda religioner ska vara en så bra människa som möjligt för att få ett bättre öde.
Vi kan se att i de båda religionerna vill man att människan ska sträva efter att vara så bra och så god som möjligt, och båda religioner har ”belöningar” till dem som är det. Inom hinduismen återföds du med bättre förutsättningar och du kan nå moksha. Inom islam kommer du till ett paradis som är bättre än allt annat på jorden.
Jag tror att dessa saker (bland annat) som står i de heliga skrifterna hade en rätt så bra påverkan på folket. På den tiden då religionerna skrevs fanns det kanske inte så många lagar, men religionerna fick människan att ändå inte göra onda handlingar, just för att man ville få ett bättre öde.
Jag tror att denna tro även kan vara negativ. Att man ska försöka vara en så bra människa som möjligt kan bidra till att många människor kan känna sig pressade. En hel del vet kanske inte hur man ska agera på ett så bra sätt som möjligt och det kan bidra till att man helt enkelt inte mår bra.
Jag tycker att hinduernas och muslimernas syn på döden är väldigt lik men också olik. Båda religionerna blir "bestraffade" om de utfört dåliga handlingar i livet, i islam är detta straff helvetet som man kommer till efter döden, men inom hinduismen är själva livet detta straff, tror jag. Hinduernas mål är att återfödelsens kedja ska brytas, det vill säga vill man inte leva, utan man vill uppnå moksha. När denna "kedja" bryts, kommer du till motsvarigheten för muslimernas "paradis".
Inom hinduismen så återföds du hela tiden, ända tills du uppnår moksha. För mig är det som om hinduerna får flera chanser för att uppnå moksha -de återföds och återföds ända tills de uppnår det, men inom islam har man bara ett liv som ska avgöra vart du hamnar. Om man då hamnar i helvetet finns det inget man kan göra åt det och ens själ måste leva kvar i helvetet. Detta kan ses som orättvist, då hinduerna har flera chanser och "slutdestinationen" är endast moksha, endast lycka. Medan man som muslim har två "slutdestinationer", och man kan hamna i antingen paradiset eller helvetet. Det vill säga kan en muslims själ få spendera resten av tiden i helvetet medan alla hinduiska själar (som uppnått moksha) får spendera resten av tiden i "paradiset".
Om man tänker på det sättet kan det verka som om hinduerna inte har något helvete överhuvudtaget, fast det har de ju -livet. Livet ses som sagt som det dåliga för en hindu, det man vill komma bort från. De muslimer som hamnar i helvetet för gott skulle inom hinduismen aldrig sluta återfödas och därför också vara i helvetet. I slutändan tycker jag då att hinduernas och muslimernas syn på döden är väldig lik. Några punkter skiljer dem åt, men som helhet speglar de varandra.
Källor:
(Kvinnorna)
(Religiösa skrifter)
(Efter döden)
K V Zetterstén. (1979). Koranen. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Philippa Wiking. (1983). Världens religioner. EFS-förlaget
Gert Alf. Lärare på Gunnesboskolan
