Energi & miljö PM
En köttfri onsdag!
Inledning:
Visste du att köttindustrin står för ungefär 15% av världens utsläpp av växthusgaser? För många spelar dessa siffror kanske inte någon större roll, men det gör de för vår jord. Växthusgaserna i vår atmosfär ökar i snabb takt och följderna märks tydligt av. För att vi ska kunna förhindra den förstärkta växthuseffekten till att förstärkas ännu mer måste var och en av oss börja göra en förändring, och det snabbt!
Att inleda en vegetarisk dag tror jag kan bli ett roligt samt effektivt sätt att minska ens egna bidrag till växthuseffekten på, och kött är även negativt för människans hälsa. Jag ska påverka min egen familj och två andra familjer (sammanlagt 12 personer). Mitt mål är att kunna inleda en vegetarisk dag i veckan, en köttfri onsdag, i varje hushåll.
Bakgrund:
Kött har människor ätit under väldigt lång tid, men inte i de mängder som vi äter idag. Enligt jordbruksverket har den svenska köttkonsumtionen ökat med drygt 40 procent från år 1990 till 2012. Svenskarna äter i genomsnitt 50-55 kg rent kött per person och år och som tidigare nämnt är kött inte bara dåligt för miljön, utan även för människans hälsa. Att äta mer vegetariskt kan bland annat minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och även vissa former av cancer.
Svenskars köttkonsumtion genom åren i siffror (ben och rester inkluderat).
Olika sorters kött påverkar miljön olika mycket. Nötkött är det kött som påverkar miljön värst. Enligt livsmedelsverket orsakar nötkött 23-39 kg växthusgaser per kg kött. Lammkött orsakar 13-22 kg växthusgaser per kg kött, griskött 5-8 kg växthusgaser per kg kött och kycklingkött orsakar 2-3 kg växthusgaser per kg kött (alla siffror gäller för kött utan ben).
”-Att välja nötkött istället för till exempel morötter ger 50 gånger mer utsläpp.” (www.svt.se)
Anledningen till att nötkött orsakar mycket växthusgaser beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas som kommer ut när korna bajsar och pruttar. Metangas är en gas som enligt naturvårdsverket och SVT är cirka 20-25 gånger värre för klimatet än samma mängd koldioxid. Kossor kräver även cirka 20 gånger så mycket foder som det kött som produceras, vilket är tre gånger så mycket som för en gris, och detta leder således till att de bajsar mer och mer metangas kommer ut.
Djuren behöver även betesmark och vatten, speciellt kossorna, som behöver stora ytor betesmark. Denna mark skulle man kunna använda till annat, till exempel odling. Det kan dock vara så att marken är näringsfattig, men då skulle man istället kunna ha etanolodlingar eller annat som inte kräver lika mycket näring. Man skulle även kunna plantera träd istället, som binder koldioxid, och som då skulle minska koldioxidhalten i luften, vilket skulle minska andelen växthusgaser.
Till proteinfodret för grisar, kycklingar och kor används soja. Enligt livsmedelsverket odlas det sex gånger så mycket soja nu som det gjorde för 20 år sedan. Det händer att man hugger ner träd för att odla soja, vilket påverkar miljön negativt då det finns mindre träd som binder koldioxiden i luften och detta bidrar således till den ökade växthuseffekten.
Konsekvenserna av den ökade växthuseffekt är många och väldigt negativa. Naturkatastrofer som orkaner och översvämningar kommer inträffa allt oftare. Det förändrade klimatet kan även leda till fler konflikter och krig mellan människor och länder när odlingsbar mark och rent vatten minskar. Flera djurarter kommer även utrotas på grund av det förändrade klimatet, till exempel isbjörnarna.
Metod:
För att kunna påverka den målgrupp jag valt till att äta vegetariskt måste jag använda mig av olika metoder och strategier. Jag tror att den viktigaste punkten är att informera om köttindustrins konsekvenser och köttkonsumtionens påverkan på vår jord. Som Nelson Mandela en gång sa: ”Education is the most powerful weapon which you can use to change the world”. Därför kommer jag berätta om det jag skrivit i min bakgrundsfakta, för att verkligen förmedla min poäng och informera om huvudanledningen bakom min tanke till att inleda en vegetarisk dag.
Jag har även valt att göra en kokbok. Om det inte redan finns färdiga recept och min målgrupp själv måste söka och hitta recept på olika vegetariska rätter varje onsdag tror jag att det lätt kan bli så att man struntar i det efter ett tag. Men att göra en kokbok leder till både valmöjligheter och ökad bekvämlighet. I kokboken kommer det finnas recept på flera olika rätter, detta för att alla ska kunna hitta minst en rätt som de tycker om. Jag kommer även ha med bilder på rätterna för att göra kokboken mer spännande och intressant.
Sedan har jag också en eventuell metod, som jag endast kommer att utföra om jag känner att jag kommer hinna. Denna går ut på att jag ska bygga en modell av den förstärkta växthuseffekten i allmänhet. Anledningen till detta är att jag ska visa med ännu ett exempel vad konsekvenser av bland annat köttkonsumtion kan leda till, för att kunna påverka min målgrupp ännu mer.
Källor:
Jordbruksverket:
Jag tycker att jordbruksverkets hemsida är en pålitlig källa framförallt för att det är en statlig expertmyndighet. Sidan har bra struktur och man har möjlighet att kontakta de som arbetar på sidan vilket ökar trovärdigheten. Publiceringsdatum för de två sidorna är 2013-02-08 och 2013-02-11 och vi kan se att båda källor publicerades för inte så länge sedan.
SVT:
Jag anser att SVT är en pålitlig källa då den är statlig och politiskt oberoende. SVT är ett väldigt seriöst företag som många följer och om deras fakta skulle visa sig vara felaktig skulle SVT minska i popularitet. De texter jag använde mig av var publicerade 2013-05-12 och 2008-03-12. Den första texten är relativt ny medan den andra var skriven för ett antal år sedan. Detta minskar inte trovärdigheten på källan då det fortfarande är ett problem som existerar och det är fakta som inte ändras med tid. Då källans fakta stämmer överens med mina övriga källor ökar detta trovärdigheten.
Naturvårdsverket:
Naturvårdsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet och en seriös organisation. Det finns möjlighet att kontakta. Namn för sidansvarig står och även när sidan senast uppdaterades, 2013-12-17, vilket är nyligen. Detta ökar trovärdigheten.
Livsmedelsverket:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Miljosmarta-matval/Kott--not-lamm-gris-och-kyckling/#klimat
Livsmedelsverket är en statlig myndighet och jag anser därför att källan är trovärdig. Uppdaterings datum finns (2013-11-19). Det finns även möjlighet att kontakta om man undrar över något.
Köttguiden:
http://www.kottguiden.se/kott_miljo.html#kott
Köttguiden är en trovärdig källa då webbsidan är driven av experter som arbetar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Namn på skribenter och huvudansvariga finns vilket ökar trovärdigheten.
Gert Alf, SO lärare på Gunnesboskolan
Jag anser att Gert är en trovärdig källa då han är en utbildad SO-lärare och har alltså kunskaper som kom till nytta för mitt arbete. Gert är väldigt ”up-to-date” då han bland annat läser nyheter minst två timmar varje dag så därför oroar jag mig inte över att den fakta jag fick inte stämmer längre.
När jag jämför källorna med varandra kan jag se att källornas fakta stämmer bra överens med varandra och detta ökar trovärdigheten för samtliga källor.
SÅHÄR GICK DET
Resultat:
Jag lyckades påverka min målgrupp, och samtliga familjer har nu en vegetarisk onsdag varje vecka.
Utvärdering/Slutsats:
Varför jag lyckades få min målgrupp att göra denna förändring i deras matvanor tror jag, som jag tidigare skrivit, främst beror på den information jag gav. Informationen är som sagt från mitt PM som jag skrivit ovan, och jag berättade bland annat om köttkonsumtionens negativa påverkan på miljön och varför en vegetariskt dag skulle hjälpa. Detta var information som många i min målgrupp inte tänkte på grund av det påverkades alla väldigt mycket. Jag tror att alla i slutändan höll med om att det var värt att låta bli kött en dag i veckan, fastän att vissa var tuffare att övertala än andra.
Även faktumet att jag gjorde en kokbok hjälpte till att påverka min målgrupp. Kokboken var omtyckt av alla och variationen av rätterna ökade dess popularitet. Som jag hade hoppats på lyckades alla hitta minst en favorit, och den populäraste rätten var den persisk-inspirerade grönsaksbiffen.
När jag frågade de personer jag försökte påverka om varför de redan inte hade en vegetarisk dag i veckan var svaret främst att man hade en uppfattning om att det skulle vara komplicerat att laga och att maten inte skulle bli god. Jag tror detta även är anledningar till att andra människor inte äter vegetariskt. I och med att många inte är vana vid att äta vegetariskt leder detta till att man blir skeptiskt mot denna typ av mat. Det viktigaste man kan göra för att påverka är att motbevisa detta med att laga en simpel samt god vegetariskt rätt. Min kokbok hjälpte alltså att bevisa just detta.
Det är även viktigt att ha en positiv inställning till maten. Om man är negativt inställd inför någonting är det ofta så att det blir just negativt. Det är alltså viktigt att varje individ i de tre familjer jag påverkade fortsätter ha en positiv syn på vegetarisk mat så att de inte faller tillbaka i den gamla vanan.
Jag lät bli att göra den tekniska modellen som jag först hade tänkt ha med, främst på grund av den tidspress som fanns. Självklart tror jag att denna modell hade hjälpt mig att förstärka mitt budskap och påverka min målgrupp, men i och med att jag ändå lyckades göra detta spelar det inte så stor roll. Jag tror också att det hade varit roligt att bygga min modell, vilket är något jag kan göra nästa gång vi ska ha en liknande uppgift istället.
En felkälla kan dock vara att jag valde en målgrupp som inte var ”främmande” för mig, det vill säga känner jag samtliga i min målgrupp relativt väl. Detta kan ha påverkat dem till att förändra deras matvanor lite för min skull också, och inte bara för den fakta jag presenterade till exempel. Dock tror jag ändå att jag skulle lyckas påverka någon mer ”okänd” till en vegetarisk dag, då jag presenterar fakta ur ett icke-personligt perspektiv som är hämtad från trovärdiga källor och använder mig av många olika argument i min text. Kokboken hade också gjort dem enklare att övertala.
Sammanfattningsvis har det varit väldigt roligt att påverka min omgivning till något positivt. Även fast vi kanske inte är så många måste man alltid börja någonstans, och förhoppningsvis sprids denna trend till fler och fler människor.
